Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
VALET 2010

Många faktorer styr valdeltagandet

Publicerat onsdag 16 juni 2010 kl 06.09
1 av 3
2 av 3
Richard Öhrvall, SCB. Foto: Jörgen Heikki, SR Sámi Radio.
3 av 3
Camilla Sandström, från Dikanäs och statsvetare vid Umeå Universitet. Foto: Thomas Sarri, SR Sámi Radio

Långt till makten och frågor som inte berör. Det är en del av förklaringen till det låga valdeltagandet i norra Sverige.
För samiska väljare kan även känslan av utanförskap påverka viljan att rösta.
Det menar statsvetaren Camilla Sandström vid Umeå Universitet.

I förra valet var valdeltagandet drygt 80 %, men i Norrlands inland och fjällområden låg det på många håll bara mellan 60 och 70 %.

- De som röstar är de som bor i de större städerna och med all sannolikhet de som kan identifiera sig och känner sig närmare till maktens centrum. De som bor i perifera områden känner avståndet och kanske inte tycker att deras frågor lyfts upp på den här nivån, säger Camilla Sandström.

Statistiska centralbyrån, SCB tittar i sina undersökningar också på valdeltagandet - där ser man att även inkomst och utbildning har betydelse

Richard Öhrvall jobbar med demokratistatistik på SCB:

- Vi har lågutbildade som röstar i lägre grad än högutbildade, och man kan se tydliga skillnader mellan olika samhällsgrupper och det återspeglar sig geografisk i och med att det finns skillnader när det gäller utbildningsnivå, säger Öhrvall.

Detta kallas för socioekonomiska faktorer på forskarspråk och Camilla Sandström är inne på samma linje.

- Det kan ju då ha samband med lågt valdeltagande, att man inte kanske är insatt på samma sätt som de som är högre utbildade, att man inte har samma intresse att man inte kanske känner att den politik som fattas i Stockholm, att den inte berör de som bor i perifera områden, säger Sandström.

I många av valdistrikten med lågt valdeltagande bor också många samer.

Det finns ingen forskning särskilt om samers valdeltagande, men utifrån forskning om andra urfolk så menar Camilla Sandström att även känslan av utanförskap kan göra att många samer inte röstar - och det handlar om allt från information på samiska till det politiska innehållet.

- Man kanske inte känner sig inkluderad på samma sätt om man tillhör ett urfolk - att man känner att den politik som förs i Stockholm inte representerar det som man själv vill att det ska representera, säger Sandström

- Och det är inte många samer som kandiderar i politiska partier och det kan ju också ha en effekt på hur man röstar.

Största ansvaret att öka valdeltagandet ligger enligt Camilla Sandström på partierna, framförallt genom information. Men även skolorna skulle kunna göra mer, anser hon.

Thomas Sarri
thomas.sarri@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".