Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
TÄRNABY

Döttrarna får rätt till renmärken

Publicerat onsdag 20 oktober 2010 kl 13.27
Anneli Kråik har företrätt sina döttrar i domstolen och fått rätt mot Sametinget. Foto: Privat.

Nu ska Lars-Jonas Johanssons och Anneli Kråiks fyra döttrar få renmärken. Det har Förvaltningsrätten bestämt efter att familjen överklagat Sametingets beslut.

För ett år sedan såg det annorlunda ut. Då hade Sametinget avslagit ansökan om renmärken för döttrarna. Vilket innebär att barnen inte har rätt till varken renskötsel eller till sina förfäders marker.

Men nu får familjen rätt mot tinget i en dom från Förvaltningsrätten.

 – Det här är ju helt fantastiskt roligt, jag har knappt kunnat sova inatt. Jag är jättelycklig över att det finns människor i rättssystemet som förstår renskötselrättens betydelse, säger Anneli Kråik.

För den som vill bedriva renskötsel är medlemsskapet i samebyn och renmärket det centrala. Att nekas renmärke kan vara förödande för den som i framtiden vill bedriva renskötsel. Men det kan också innebära att man förlorar rätten till sina förfäders marker, vatten, jakt och fiske.

Sedan Lars-Jonas Johansson fick sitt renmärke registrerat 2001 har han kämpat för att Vapstens sameby ska erkänna hans medlemsskap. Vilket samebyn inte gjort.

Och när Lars-Jonas Johansson för ett år sedan ansökte om renmärken för sina döttrar avslogs det eftersom Sametinget lyssnat på majoriteten i samebyn när det gällde hans medlemskap.

Men Länsstyrelsen i Västerbotten har dock redan för flera år sedan konstaterat att Lars-Jonas Johansson är att anse som medlem i Vapsten sameby.

Förvaltningsrätten kommer i sin dom nu fram till att Johansson sedan dess upprätthållit sitt medlemskap genom deltagande i renskötseln inom byns betesområde.

Därför menar Förvaltningsrätten att även hans döttrar är medlemmar i Vapstens sameby, därmed kan inte Sametinget avslå döttrarnas ansökan om renmärke.  

 – Nu har domstolen slagit fast att nu får de ha sina renmärken. De har rätt att äga renar, de är medlemmar i samebyn skriver förvaltningsrätten, säger Anneli Kråik.

Anneli Kråik har själv varit juridiskt ombud för sina barn i domstolsprocessen. Hon menar att det som är bra med domen är att Förvaltningsrätten slår fast att en samebymajoritet inte kan slå ut enskilda renägare.

 – Domen ger ett skydd för enskilda renägare att en samebymajoritet kan inte slå undan benen på små renägare som man av olika anledningar inte vill ha med som medlemmar i samebyn.

Förvaltningsrätten skriver också att den här domen inte kan överklagas och hänvisar till Rennäringslagen 99 §, andra stycket där det står:

"Beslut att bevilja registrering av renmärken får dock inte överklagas."

David Rydenfalk
david.rydenfalk@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".