Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

”De nationella minoritetsspråken är osynliga”

Publicerat fredag 21 januari 2011 kl 09.19

Kännedomen om  vilka de nationella minoritetsspråken är, är särskild svag bland ungdomar, där knappt hälften känner till något av språken. Sett över alla åldersgrupper kunder inte en tredjedel räkna upp något av språken samiska, finska, meänkieli, romai eller jiddisch. Detta trots att dessa fem språken i över 10 år varit nationella minoritetsspråk i Sverige.

Studien som genomförades av Språkrådet, vid Institutet för språk och folkminnen, visar också att knappt en tredjedel i Sverige, 29 procent, inte kan räkna upp något av de fem språken. Samtidigt tycker en majoritet av de tillfrågade att det är viktigt att fortsätta stödja språken så att de kan överleva i Sverige.

Av dem i åldern 15–29 år kan hela 47 procent inte nämna något av Sveriges nationella minoritetsspråk att jämföra med 20 procent i gruppen 30–49 år, 20 procent i gruppen 50-65 år, samt 32 procent i gruppen 65 år och äldre.

– Det tyder på att minoritetsspråken är osynliga i stora delar av samhället, och att skolan inte lyckats sprida kunskap om de nationella minoriteternas språk och kultur, säger Lena Ekberg, chef för Språkrådet i ett pressmeddelande. Den officiella minoritetspolitiken har med andra ord inte fått genomslag i samhället.

Språkrådet genomförde i samarbete med Sifo, en telefonundersökning mellan den 6 och 9 december under 2010. I undersökningen fick 1.000 slumpvis utvalda svenskar i åldern 15 år eller äldre svara på frågorna om de kände till något av de fem nationella minoritetsspråken. Den andra frågan handlade om ifall det var viktigt att bevara dessa språk, så att de kan överleva i Sverige.

Kvinnor är mer positiva till att språken lever vidare än män. Bland kvinnorna anser 75 procent att det är ”mycket viktigt” eller ”ganska viktigt” att fortsätta stödja språken, att jämföra med 62 procent bland männen. Männen har däremot större kunskap om språken: det är bara 24 procent av männen som inte kan nämna något av de fem språken, medan motsvarande siffra för kvinnorna är 33 procent.

Flest personer kände till att samiskan är ett av de fem nationella minoritetsspråk, nämligen 62 procent. Jiddisch är det minst kända språket, där bara 4 procent känner till att det är ett nationellt minoritetsspråk.

Storstadsfolk och norrlänningar känner bäst till de nationella minoritetsspråken. Bland de tillfrågade i Stockholm, Göteborg och Malmö med omnejd samt i norra Sverige är kunskapen om språken större än i övriga Sverige. När det gäller attityden till språken är det däremot inga stora skillnader mellan olika delar av landet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".