Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
STCOKHOLM

Slutspurt i Nordmalingsmålet

Publicerat måndag 21 februari 2011 kl 18.33
Kaffepaus i Högsta domstolen. Foto: Jörgen Heikki, SR Sámi Radio.

I Nordmalingsmålet höll markägarna idag slutplädering inför Högsta domstolen.
Markägarnas advokater uppehöll sig vid tre centrala begrepp för det här målet - dessutom ville markägarsidan lyfta fram samebyarnas bevisning som mycket svag.

Nu börjar mållinjen närma sig i det 14 år gamla målet om renbete i Nordmaling.

När slutpläderingarna idag inleddes var ett 20-tal åhörare på plats i Högsta domstolen - varav närmare hälften var klädda i koltar och en handfull kom från markägarsidan.

Markägarnas advokater Nils Rinander och Jens Nyström ägnade hela dagen åt sin slutplädering och i centrum står tre avgörande begrepp för hela målet.

  • Urminnes hävd
  • Bevisbörda
  • Trakt

Dessa begrepp är helt grundläggande för målet - samebyarna hävdar renskötselrätt inom trakter där renskötsel bedrivits enligt urminnes hävd och har då bevisbördan enligt svensk rättspraxis.

Fastighetsägarnas linje är att dagens praxis ska fortsätta att gälla och att Högsta domstolen ska ställa höga beviskrav i målet.

- Utgångspunkten är att den som hävdar urminnes hävd också ska bevisa detta tydligt, sa Jens Nyström.

Den andra stora knäckfrågan är hur lång tid av renbete inom en trakt som krävs för urminnes hävd.

En gammal praxis säger 90 år och detta tog även hovrätten fasta på i sin dom, men tillade att detta inte kan fastslås i förväg utan måste utgå från bevisningen.

- 90 år är en praxis som vi lärde oss redan på universitet. Vi tycker vi borde hålls oss till det, sa Nils Rinander.

När det till sist gäller traktsbegreppet ligger det i markägarnas intresse att begreppet ska tolkas snävt. En trakt kan vara omkring en by eller en byggnad, men inte ett större sammanhängande område menar markägarsidan.

- Det var ett snävt begrepp i språkbruket under 1800-talet. Rättigheterna står sig inom det begränsade området och man kan inte ta i anspråk nya områden, slog Nils Rinander fast.

Detta är precis vad samebyarna gjort när de först under 60-talet kommit till Nordmalings kommun med sina renar, menade markägarsidan.

En stor del av markägarnas slutplädering ägnades också åt bevisläget i målet och markägarsidan var kritiska till samebyarnas sakkunniga, historikern Peter Ericson, som gjort en historisk utredning om rennäring och samisk närvaro i Nordmaling.

- Hans utredning har så många brister att det är omöjligt att peka på alla felaktigheter. Han har gjort ett bra arbete med att samla in uppgifter men hans slutsatser förtjänar kritik, sa Jens Nyström.

På tisdag och onsdag håller samebyarnas advokater Lars Melin och Camilla Wikland sina slutanföranden, därefter ska Högsta domstolens sex domare värdera målet.

Förutom en slutlig dom om själva renskötselrätten i Nordmaling förväntas också en vägvisning för framtiden när det gäller de centrala begreppen för renskötselrätten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".