Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Kronåsens industriområde med kraftig rökutveckling som följd.
(Publicerat idag kl 15.48)

Önskar mer samiskt språkande i plenum

Publicerat onsdag 2 mars 2011 kl 09.35
Ju mer språket används desto starkare blir den, menar Per-Stefan Labba. Foto: A-M Ahlén/SVT Sápmi.

Att prata samiska i plenum är inte självklart trots att många av ledamöterna skulle kunna det och simultantolkning finns på plats.
– Som språkarbetare skulle man vilja höra mer samiska talas av de samisktalande, men det är ledamotens eget val, säger Per-Stefan Labba som har arbetet som simultantolk under plenum sidan sametingets start 1993.

Under varje plenum finns simultantolkning på plats för de tre samiska språkvarieteterna nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska, samt svenska. Tolkningen kostar totalt omkring 300.000 kronor per plenum.

 – För att utveckla språket hade man velat höra mer samiska, oberoende av vilken språkvarietet det är. Men vad som är viktigt för ett folkvalt organ som sametinget är att det ges möjlighet att använda det språk som man vill, säger Per-Stefan Labba.

För samiskans framtid är det viktigt att det går att använda samiska i plenum för att prata politik.

– Det som är viktigt för ett språks utveckling är att språket används. Det ger en trovärdighet att språket är funktionellt – och det är samiskan idag - det är ett funktionellt fungerande språk. Man kan använd det när man pratar med sina barn, när man är i skolan och pratar med elever och föräldrar och lärare, samt när man är i plenumsalen och pratar politik, säger Per-Stefan Labba och fortsätter:

– Jag kan tänka mig att om det sitter myndighetspersoner i en plenumsal och hör att samiskan talas sällan, så kan de börja tänka, i sin enfald, att samiska språket kanske ändå inte är så viktigt, eftersom politiker i ledande befattning inte använder språket - fast möjligheten ges.

Myndighetsutövning och politiskt arbete har utvecklat samiskan. Det pågår ständigt ett terminologiarbete inom alla verksamhetsgrenar.

– Ju mer man använder språket, ju mer utvecklar man också terminologin. Sammanträdesspråk är en ganska sen företeelse i samiskan, det utvecklas, men man må gå varsamt fram. Även om terminologin har skapats är det inte alla som kan de nya begreppen. Sametinget som är ledande för det samiska språket borde funder över en utbildning för tolkanvändare.

Ökar eller minskar samiskan som plenumspråk?
– Trenden som jag har sett under alla dessa år i plenummöten är att ungdomar och de som inte har samiskan vill börja använda samiskan. Det är väldigt positivt. Därför önskar jag att man mer konsekvent använder samiskan i sådana här sammanhang, säger Per-Stefan Labba.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".