Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Gällivare

På spaning efter järven

Uppdaterat torsdag 14 april 2011 kl 19.00
Publicerat torsdag 14 april 2011 kl 06.00
1 av 13
Ingemar Blind, ordförande i Girjas sameby, trivs ute i det fria. Foto: Alexander Linder/ SVT.
2 av 13
En bit upp i fjällbranten stannar vi. Här är ett ställe där järven passerat någon dag tidigare. Foto: Alexander Linder/ SVT.
3 av 13
Ibland är livet härligt att leva, inte minst för små jyckar. Foto: Alexander Linder/ SVT.
4 av 13
Skotern är ett nödvändigt redskap under inventeringen. Foto: Alexander Linder/ SVT.
5 av 13
Ett skotersällskap drar förbi och ut på sjön för att fiska. Foto: Alexander Linder/ SVT.
6 av 13
Mikael Rikko i Girjas sameby. Foto: Alexander Linder/ SVT.
7 av 13
Ett järvspår i brant terräng. Foto: Alexander Linder/ SVT.
8 av 13
På upptäcktsfärd i fjällandskapet. Foto: Alexander Linder/ SVT.
9 av 13
Så bär det av igen, mot andra fjäll. Foto: Alexander Linder/ SVT.
10 av 13
Hunden är både en hjälpreda och ett sällskap. Foto: Alexander Linder/ SVT.
11 av 13
Ingemar Blind, Girjas, och Lasse Olsson, länsstyrelsen. Foto: Alexander Linder/ SVT.
12 av 13
Lasse Olsson är länsstyrelsens naturbevakare i området. Egentligen ägnar han sig åt rovdjursinventering varje dag under den här tiden på året. Foto: Alexander Linder/ SVT.
13 av 13
Det blir mycket kikande under en rovdjursinventering. Ingemar Blind. Foto: Alexander Linder/ SVT.

En dag i början av april befinner sig renskötaren Ingemar Blind och naturbevakaren Lasse Olsson ute på rovdjursinventering i Girjas sameby. Någon järv behagar inte visa sig, däremot kan man av spåren och berättelserna att döma lätt förstå att den rör sig i faggorna.

Skoterfärden startar i Nikkaluokta, strax innanför Gällivare kommungräns mot Kiruna. Efter att hastigt ha tillryggalagt några kilometer och ett antal höjdmetrar, flackar terrängen ut och med ens brer milsvida fjällvyer ut sig i synfältet.

Några renar ses makligt gå och beta på barfläckar som nyligen tinat fram under de senaste dagarnas blida. En örn sveper sakta fram uppe i skyn, samtidigt som två korpar som slagit följe gör allt de kan för att försöka reta den majestätiska rovfågeln till vansinne.

Vi studsar fram längs skoterspåret och kastar då och då hastiga blickar mot det omgivande landskapet. Ute på en stor sjö syns några svarta prickar: ett gäng skoteråkare som funnit en plats där rödingen kanske nappar.

Och där, en bit upp i en fjällbrant, finns ett järvspår och ett utgrävt hål i snön. Det är däremot inte så säkert att det är en lya. Det är ju järv med ungar vi är ute efter.

Senare under dagen, under en kort pratstund med ett mindre skotersällskap, berättas det att några pimpelfiskare såg en järv sakta smyga sig inpå en renflock i området för ungefär en vecka sedan.

– De som såg det trodde först att det var en hund. När de upptäckte att det var en järv så jagade de bort den, säger den snacksalige fjällfararen.

Alla spår och spännande berättelser till trots, någon livs levande järv får vi inte se under dagen. En anledning är att underlaget för dagen är relativt hårt på fjället, vilket gör att eventuella spår inte syns så lätt.

Det har överhuvudtaget varit ett svårt inventeringsår i Norrbotten, bland annat på grund av den myckna snön. Lodjursinventeringen har därför kostat mycket pengar.

Dessutom har det riktats mycket kritik mot myndigheterna när det gäller regelverket kring rovdjursinventering. Bland annat därför har både Naturvårdsverket och dess norska motsvarighet beslutat att försöka förbättra metoderna.

Fotnot: Syftet med inventeringarna är att följa upp utvecklingen av rovdjursstammarna utifrån de nationella och regionala mål som är uppsatta. Resultatet ger också underlag för Sametinget vid deras fördelning av ersättning för rovdjursförekomst i samebyarna.

Fakta/Järvinventering

Järvinventering genomförs 1 mars- 30 juni. Inventerarna söker efter boplatser som järvhonan har grävt ut i snön och håller dessa under uppsikt under inventeringsperioden.

I slutet på april- början på maj kommer järvungarna upp ur lyan. Om järvhonan fött ungar kallas detta för en föryngring och kan klassas antingen som säker eller sannolik. För att veta att det är en säker föryngring måste inventerarna se antingen järvungar eller spår av dem.

Visar det sig istället att en järv dagligen har varit i samma lyehål under en lång tid (minst tre besök under en 3-veckors period) men att inventerarna inte fått syn på ungar klassas den som sannolik.  

Källa: Länsstyrelsen i Norrbotten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".