Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industribyggnad med kraftig rökutveckling som följd och spridningsrisk till närliggande fastigheter. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på din lokala P4 kanal.
(Publicerat idag kl 12.35)
LUND

Maorier hämtar hem förfäder

Publicerat måndag 25 april 2011 kl 11.10
Per Karsten, chef, Historiska muséet i Lund med ett kranium som dock inte tillhör maorierna. Foto: Drago Prvolovic, Scanpix.

Efter drygt 130 år i lådor i Lund är det nu dags för kvarlevorna av tre maorier att göra sin andra långresa. Den 29 april överlämnas kvarlevorna officiellt till Nya Zeeland för transport dit.

Vintern 2009 kontaktade Te Papa Tongarewa, Museum of New Zeeland, Lunds universitet för att få tillbaka kvarlevorna av tre nyzeeländska urinvånare, två män och en kvinna.

De tre hittades 1876 på östkusten av Nya Zeelands nordö. En av dem var begravd i en sandbank, sittande med händerna knäppta runt knäna.

Kvarlevorna kom till Lund via Canterbury Museum i London och har förvarats först på Zoologiska museet och senare på anatomiska institutionen. Dess samlingar överläts på Historiska museet i Lund när institutionen lades ner 1995.

Bestämma ursprung
Till skillnad från när det gäller de flesta skelett på anatomiska institutioner från slutet av 1800-talet finns det goda möjligheter att bestämma maoriernas ursprung.

-Förmodligen går det att exakt fastställa varifrån i Nya Zeeland som kvarlevorna kommer. Ny teknik och jordrester på kvarlevorna bör göra det möjligt, säger Per Karsten, chef för Historiska museet.

Exakt identitet tror han dock inte går att få fram.

-De här skeletten och kranierna är oftast från 1860-1870-talet, en tid då anatomin var en stor vetenskapsgren med tanke på att läkarvetenskapen expanderade så kraftigt. Det fanns en viss prestige i att ha så stora och kompletta anatomiska samlingar som möjligt, säger han.

Men vid en viss tid övergick samlandet till självändamål. Per Karsten jämför med en frimärkssamlare som blir nervös när han saknar något objekt i sin samling. Likadant var det med de anatomiska institutionerna.

Ceremoni inför avfärd
Tre kranier får nu sitt sista vilorum i Nya Zeeland, men Lund står inte utan skallar för det.

-Vid Lunds universitet finns det cirka 1 200 kranier, säger Per Karsten. De flesta kommer från okända skåningar.

Vid ceremonin i Lund deltar bland andra Nya Zeelands ambassadör, Barbara Bridge, och chefen för det repatrieringsprojekt som drivs på Nya Zeeland, Te Herekiekie Herwini.

Ceremonin är förberedelse för förfädernas hemresa och handlar om själslig rening. I slutet gnuggar alla näsorna mot varandra och stänker vatten över sina huvuden och kroppar.

TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".