Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Forskning om samisk rätt

Rätten till land och vatten bedöms olika i de nordiska länderna

Publicerat onsdag 27 april 2011 kl 07.10
"Svår uppgift för svenska domstolar"
(2:13 min)
Christina Allard ska samla nordiska forskare för att diskutera samerätt. Foto: privat.

Christina Allard, juris doktor vid Universitetet i Tromsö, har sen ett och ett halvt år tillbaka studerat hur svenska och norska domstolar har dömt i mål om samers rätt till land och vatten. Sameradion kan nu presentera delar av resultaten.

– Det skiljer sig åt vilket handlingsutrymme de har. För norska Höyesterätt skapar mer rätt som jag uppfattar det än vad den svenska Högsta domstolen gör. Det får ju betydelse framförallt i målen om renbetesrätt och äganderätt, säger Christina Allard.

I Finland har inte äganderätten prövats i något mål men det har det gjorts i Sverige och Norge.

I Sverige har äganderätten prövats en gång. 1981 kom domen i skattefjällsmålet i Jämtland vilket blev ett nederlag för samerna. Högsta domstolen ansåg då att samerna saknade ensam äganderätt till markerna i norra Jämtlandsfjällen.

I Norge har äganderättsmål prövats fler gånger. Och samerna hade till en början motgångar med att kunna bevisa att man har äganderätt på grund av lång tids brukande. Men efter tre negativa domar kom Höyesterätt med två för samerna positiva domar för tio år sen, Selbudomen och svartskogendomen.

I Selbudomen fick två renbetesdistrikt Essand og Riast/Hylling betesrätt på privata marker i Selbu kommun i Syd-tröndelag.

Enligt Ande Somby, förste emanuensis vid universitetet i Tromsö, berodde omsvängningen i norska Höyeste rätt mycket på att de samepolitiska vindarna vänt i Norge. Bland annat fick samerna skydd i grundlagen där det även nämns att det samiska ska vidareutvecklas samt att Sametinget bildades och det blev mer fokus på samefrågor.

Domstolarna där skapade egen rätt när de anpassade lagen efter renskötselns förutsättningar säger Christina Allard.

I Sverige däremot tycker Allard att det politiska klimatet har stått stilla, vilket lett till att domstolarna också fått en politisk roll när politikerna inte tar tag i samefrågor och utreder och skapar nya lagar.

– Det är de gamla fastighetsrättsliga begreppen som gäller och de är utvecklade för mer stationär markanvändning med jordbruk och synligt bruk. Den samiska markanvändningen ser helt annorlunda ut och bedrivs över större områden. Exempelvis i selbusaken har man anpassat villkoren till renskötseln och renen och dess natur och de villkor som renskötaren lever under. Så det är en väldigt tydlig och klar anpassning. Och det behövs även på svensk och finsk sida, säger hon.

Christina Allard får medhåll av Marie B.Hagsgård, verksamhetsutvecklare på personalavdelningen, Domstolsverket.

– När ingen juridisk klarhet finns så måste domstolarna skapa rätt och antingen det är i Norge eller Sverige blir då domstolarnas rättsskapande i viss mål politiskt. Domstolarnas syfte är inte att vara politiska men effekterna blir ju det när de väljer hur de ska tolka de regler som finns och hur de fyller ut "tomrummen", säger hon.

Det här fick även Hovrätten i Övre Norrland att kritisera politikerna när deras dom föll i Nordmalingsmålet för några år sen. Där de under inledande reflektioner trycker på att man har fått en svår uppgift när politikerna inte gjort sitt jobb. I domen står att läsa:

”En fråga som måste ställas är i vads mån de förändringar som har skett ställer nya krav på den lagstiftande och verkställande makten och vad det innebär för domstolarna när inte riksdag och regering lever upp till dessa krav…Vad gäller renskötseln och dess förhållanden till andra intressen har den lagstiftande och verkställande makten snarast gått motsatt väg. Efter hand som problemen har tilltagit har de ignorerats eller förpassats till utredningar…Det innebär att domstolarna har fått en normgivande roll som normalt inte tillkommer dem…Varje tillämpning…kommer att inrymma ett moment av politiskt ställningstagande”.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".