Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

15 miljoner till landsbygdsutveckling

Publicerat fredag 29 april 2011 kl 07.54
Landsbygdsutveckling
(2:18 min)
Camilla Sandström, forskningsledare vid Future Forests. Foto: Thomas Sarri, SR Sámi Radio

Vem får nyttja naturresurserna och på vems villkor? Det ska forskningsledaren Camilla Sandström försöka ta reda på de kommande fem åren. Hon får tre miljoner per år till sitt forskningsprogram om landsbygdsutveckling av forskningsrådet Formas.

Pengarna, totalt femton miljoner kronor, ska främst användas till att anställa forskare för att bygga upp en större kompetens kring landsbygdsforskning.  

– Frågeställningen handlar om på vems villkor som landsbygdsutveckling egentligen sker, säger Camilla Sandström, forskningsledare vid Future Forests.  

Hon beskriver ett ömsesidigt beroende mellan stad och landsbygd, där landet i hög utsträckning producerar varor till staden, som till exempel, mat, skog, el och malm. Staden i sin tur producerar tjänster, som kommer även landsbygden till del.

Enligt Camilla Sandström kan man även se att landsbygden den senaste tiden förväntas producera nya tjänster, till exempel rekreation i form av sportfiske, tystnad, biologisk mångfald och landskapsvyer och liknande. Och här menar Sandström att det uppstår ett dilemma där staden vill äta hela kakan, men ändå ha den kvar.

– Som djurägare till exempel, på landet så ska man producera mat, och den ska gärna vara så ekologisk som möjligt, helst från frigående får eller kor eller renar. Men samtidigt så ska man då husera till exempel vargar, björnar och lodjur, och här uppstår det ju ofta en konflikt.

För att lösa konflikterna inrättas ofta olika typer av partnerskap enligt Camilla Sandström, som viltförvaltningsdelegationer, fiskeområdesgrupper och så vidare. Och det är här forskningen kommer in i bilden.

– Min frågeställning är då, bidrar de här grupperna, dom här typerna av partnerskap, till att lösa konflikter? Bidrar de till någon form av landsbygdsutveckling? Bidrar de till att man faktiskt kan leva och verka på landsbygden, på landsbygdens egna villkor, eller är det så att det fortfarande är staden som dikterar riktningen, säger hon.

Camilla Sandström beskriver samerna som del av landsbygden som nyttjar många av naturresurserna som även andra gärna vill ha tillgång till. I samband med det blir samebyarna ofta kallade till samråd.

– Men frågan är i vilken utsträckning samer faktiskt kan påverka i de här sammanhangen så att man också kan utveckla det samiska samhället, för det samiska samhället är ju också en del av landsbygden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".