Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Kiruna

Det vimlar av lämlar

Uppdaterat måndag 2 maj 2011 kl 15.30
Publicerat måndag 2 maj 2011 kl 10.50
1 av 2
Den som rör sig ute i markerna just nu har en stor chans att få syn på en fjällämmel. Foto: Alexander Linder/ SVT.
En lämmel som inte kommit särskilt långt ut i älven. Foto: Alexander Linder.
2 av 2
En lämmel som inte kommit särskilt långt ut i älven. Foto: Alexander Linder.

Det vimlar av fjällämlar på en del håll i Lappland.

– Det kan vara det starkaste lämmelåret på länge, säger professor Birger Hörnfeldt vid SLU.

Små krabater syns då och då pila ut från skogen fram till iskanten. Där tar det stopp. För där rinner ju en svart och bred vattenmassa, ett hinder som för en liten fjällämmel kan tyckas oövervinnerligt. 

Fast ibland vågar sig faktiskt en lämmel ut i det becksvarta och isande kalla för att energiskt simmande försöka ta sig över till den andra sidan. Det blir ingen lätt match och många dukar också under i den strida strömfåran längre ut.

Det är inte bara här i Kiruna kommuns östliga delar som liknande skådespel äger rum. Mången fjällfarare har under våren sett lämlar förflytta sig i rask takt.

Vart är dom på väg egentligen?

– Runt påsk kom det ganska många muntliga rapporter om detta. Det var i samband med en värmebölja och då verkar lämmeltågen ta extra fart. Anledningen kan vara att snötäcket sjunker ihop och då blir det besvärligt för lämlarna att vara kvar. Då söker de efter nya områden, säger professor Birger Hörnfeldt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå.

Enligt Birger Hörnfeldt rör det sig om ett lämmelår. Mätningar som gjordes i augusti förra året visade på gott om lämlar.

– Och jag tror att det har fortsatt att öka under hösten och vintern, vad jag har hört av de muntliga rapporter som kommit in, säger han.

Nästa mätning sker för övrigt efter midsommar. Det kan därför hända att antalet lämlar har kulminerat mellan mätningarma.

Under åren 2001, 2004, 2007 och 2010 fanns det också gott om lämlar i Ammarnäsområdet, men inte lika många som nu.

– Det har varit en lång period utan starka lämmelår. Det här kan vara det starkaste på länge.

Att det blir ett toppår kan hänga ihop med en kall vinter. Ett snötäcke som inte frusit och töat om vartannat är finemang för en lämmel. Mellan snön och marken uppstår då ett mellanrum där lämmeln kan röra sig, osynlig för rovdjuren.

Man har ju hört om lämmelpopulationer som kraschar, vad är orsaken till det?

– Forskarna är inte överens där. Många anser att rovdjur är orsaken. Sjukdomar kan vara en annan orsak, men det har undersökts väldigt lite, säger Birger Hörnfeldt.

Djur som är glada åt den goda tillgången av lämmel är bland andra jorduggla, hökuggla, fjällvråk och fjällräv.

Fjällämmel

Art i gnagarfamiljen råttdjur.

Den är vanligast i öppna fjällområden men finns också i gles björk- och videskog.

Fjällämmel är mest känd för sina periodvisa massförekomster, under vilka djuren ger sig ut på vandringar. Liksom hos sorkar förändras populationerna enligt ett regelbundet mönster med höga populationssiffror vart tredje eller fjärde år.

Källa: Nationalencyklopedin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".