Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bakgrund om betet över gränserna

Publicerat måndag 9 maj 2011 kl 12.26

Nu har det gått mer än sex år sedan renbeteskonventionen från 1972 upphörde att gälla. Och någon ny överenskommelse har inte gått att nå ännu.

Riksgränsen mellan Sverige och Norge spikades hösten 1751. Samtidigt kom länderna överens om en bilaga till gränstraktatet. Den fick namnet Lappkodicillen. Den gjorde klart att samerna även i fortsättningen skulle kunna flytta med sina renar från vinter- till sommarbeteslanden, trots att en riksgräns hade dragits rätt igenom det samiska bosättnings- och bruksområdet.

Under årens lopp kom renbetet att regleras genom ett antal överenskommelser mellan länderna. Första gången det hände var 1883. Under 1900-talet tillkom flera konventioner, till exempel 1919 och 1949.

I dessa avtal bestämdes vilka områden som fick nyttjas i det andra landet. Genom överenskommelserna fick de svenska samerna tillgång till allt mindre betesmarker på norsk sida.

Den senaste konventionen slöts den 9 februari 1972 och skulle gälla i 30 år. Därför inleddes förhandlingar mellan länders delegationer om en ny överenskommelse i början av 2000-talet.

Men förhandlingarna gick inte på räls och därför förlängdes konventionen till den 30 april 2005. När förhandlingarna fortfarande inte var klara, bedömde den svenska regeringen att den mer än 250 år gamla Lappkodicillen skulle kunna tillämpas som lag. För Norges del var den inte aktuell och där skapades en ny lag, som i princip motsvarande den senaste konventionen. De olika uppfattningarna har lett till konflikter mellan samebyar och norska myndigheter.

Ett förslag till ny konvention blev till slut klar och den 7 oktober 2009 underteckande Sveriges lantbruksminister Eskil Erlandsson och Norges lantbruksminister Lars Peder Brekk konventionen. Men det var inte över där.

Förslaget, som inte ännu hade börjat gälla, hade mötts av starka protester från bland annat samebyar. Och i slutet av oktober 2010 sade också svenska sametinget nej till förslaget.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".