Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sápmi

Nordmalingsdomen banade väg för Rätanförlikningen

Publicerat torsdag 19 april 2012 kl 07.00
Mattias Åhrén. Foto: Johan Ánte Utsi, NRK Sámi Radio.

Högsta domstolens argumentation i Nordmalingsmålet har lagt grunden för en förlikning i Rätanmålet.Det menar Samerådets rättsexpert Mattias Åhren efter gårdagen besked om en uppgörelse mellan Tåssåsens sameby och 40 markägare.

Förlikningen innebär att samebyn behåller sin sedvanerätt till det aktuella området i södra Jämtland. Samebyn får sina rättegångskostnader betalda av markägarna - samtidigt som samebyn förbinder sig att betala skadestånd för betesskador på känslig skogssmark.

Samerådets rättsexpert Mattias Åhrén säger att det är Högsta domstolens utslag i Nordmalingsmålet för ett år sedan som banat väg för förlikningen i Rätanmålet.

- Det har naturligtvis varit helt avgörande. Markägarna har fömodligen gjort bedömningen att de knappast kommer att vinna målet, säger Mattias Åhrén.

Det var för ett år sedan som Högsta domstolen kom med sin dom i Nordmalingsmålet, där markägare söder om Umeå ifrågasatte renbetesrätten för tre samebyar. Högsta domstolen följde både tingsrätten och hovrätten och slog fast samebyarnas rättigheter.

Men det är HD:s argumentering kring rättsbegreppen i Nordmalingsmålet som nu får positiva konsekvenser rennäringen rättställning i hela Sverige menar Mattias Åhrén.

- Högsta domstolen har vänt upp och ner på begreppen som gör det lättare för samebyar att vinna den här typen av mål, säger Åhrén.

En av nyckelfrågorna i Nordmalingsdomen var själva grunden för samebyarnas rätt till renbete inom Nordmalings kommun söder om Umeå. Rätten att bruka traditionella områden för renskötsel är grundad på urminnes hävd och på sedvana.

Enligt markägarna skulle man tillämpa reglerna om urminnes hävd i äldre jordabalken, som slutade gälla den 1 januari 1972. Det skulle innebära mycket hårda beviskrav på samebyarna för att visa att renbete förekom på de aktuella markerna omkring 90 år före 1972.

Men HD slog fast att sedvanerätt till renbete är ett eget rättsinstitut och konstaterade att det inte finns stöd i lagen för att reglerna om urminnes hävd ska tillämpas. I stället kom domstolen fram till att det hade etablerats en sedvanerätt till vinterbete i området redan år 1886, då den första renbeteslagen trädde i kraft.

HD:s bedömning i Nordmalingsmålet innebär också att ny sedvanerätt till renbete kan uppkomma även efter år 1971, då möjligheterna till ny urminnes hävd generellt sett upphörde.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".