Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sápmi

Hur framställs samiska kvinnor i pressen?

Publicerat fredag 27 april 2012 kl 05.41
"I svensk press hänvisar man oftare till ett fjärran nordligt"
(2:37 min)
1 av 3
Anna-Lill Ledman Foto: Marica Blind
2 av 3
Camilla Vinka Foto: Marica Blind
3 av 3
Lena Nilsson Foto: Marica Blind

Historikern Anna-Lill Ledman vid Umeå universitet har studerat artiklar om samiska kvinnor i tidningen Samefolket, samt i svenska dagstidningar och tidskrifter för att se hur de samiska kivnnorna framställs. Idag försvarar hon sin avhandling "Att representera och representeras".

– Stereotyperna är mer tydliga i svensk press jämfört med i Samefolket. Annan skillnad är också att i Samefolket är det väldigt tydligt med den här kopplingen till släkt, familj och specifika platser och ett urfolksperspektiv naturligtvis. I svensk press hänvisar man oftare till ett fjärran nordligt, något annat, säger Anna-Lill Ledman.

De artiklar som Anna-Lill Ledman har använt sig av kommer från tidskriften Samefolket, samt ur det samiska pressklippsarkivet i Vilhelmina. Artiklarna kommer från åren mellan 1966 och 2006.

Genom artiklarna har Ledman kunnat se att etnicitet har spelat en viktig roll i såväl svensk press och i tidningen Samefolket. Saker har uppmärksammats för att de är samiska. I Svensk press har det också varit viktigt att påpeka skillnader mellan samiska och svenska kvinnor.  Frågor om genus har främst förekommit när man diskuterat arbetsmarknaden, renskötel och politik.

Ledman har också intervjuat några kvinnor som förekom ofta i både i svensk och samisk press under de åren hon studerat. I de intervjuerna har det framkommit att de allt för ofta när de möter svensk media måste berätta vad en same är.

Kan då samiska kvinnor själva känna sig när tidningar beskriver andra samiska kvinnor?

– Om fokus ligger på renskötseln då känner jag mindre igen mig förstås, och när fokus blir på samer som liknar mig. Till exempel det här utanförskapet som skildrades i ur-vapstens samerna och deras uppror. Klart att jag kan känna igen mig i den utanförskapen, säger Lena Nilsson.

– Jag har inte läst så mycket om sånt. Men det jag har läst kan jag väl känna igen mig i. Jag vet inte om jag har läst specifikt att det är kvinnor som har benämns. Utan oftast är det samer i sin helhet som har benämns i de artiklar som jag har läst, säger Camilla Vinka.

Går det att förändra pressens bild av kvinnor? Anna-Lill Ledman tror att det behövs insatser på andra plan för att framställningen av samiska kvinnor i media ska förändras.

– Jag tror att det skulle behövas en allmän uppryckning inom det svenska utbildningssystemet så att människor och journalister får en allmän kännedom om hur historia och samhälle ser ut för att kunna göra andra bedömningar om hur man ska representera samer i media, säger Anna-Lill Ledman.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".