Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Norrbotten

Fjällbjörkmätarlarvernas utbrott kartläggs

Publicerat onsdag 15 augusti 2012 kl 11.50
1 av 2
Utbrott av fjällbjörkmätarlarv mellan Torneträsk och Stenbacken, augusti 2012. Foto: Marie-Louise Niia
2 av 2
Stora kalätna områden sträcker sig från byn Torneträsk till långt in i Abiskodalen i år. Foto: Marie-Louise Niia

Fjällbjörkmätarlarver har kalätit stora delar av fjällskogen i bland annat området Torneträsk/ Abisko samt Stora sjöfallet/ Ritsem. Nu har Länsstyrelsen i Norrbotten startat ett övervakningsprogram för att se hur utbrotten påverkar miljön. 

Bengt Landström på miljöanalysenheten vid Länsstyrelsen i Norrbotten säger att man med projektet vill få en tydligare bild av hur det ser ut i fjällbjörkskogsområdet.  

– Det som påverkar skogen mest är massutbrott av fjällbjörkmätarlarver. De finns hela tiden i fjällbjörkskogen, men med 10-12 års mellanrum verkar populationen öka. Det är då massutbrott kan ske. Det är viktigt att ha koll på och kartlägga dessa utbrott för att i framtiden kunna särskilja från vad som är påverkan från andra miljö- och klimatförändringar.

Länsstyrelsen uppmanar nu allmänheten att kontakta dem om man sett ett skogområde som påverkats av fjällbjörkmätaren. Detta för att kunna dokumentera utbrottet och de eventuella skadorna.

– Vad man kan se i de båda pågående utbrotten i Sjöfallet-Ritsem samt i Abisko-området är att de största kalätna delarna är på högre höjd. Vid våtmarker och bäckraviner har björkarna klarat sig bättre. Det beror på kalluften samlas i lägre terräng. Om det är kallare än -35 grader dör äggen, säger Bengt Landström.

Skogen klarar sig ofta relativt bra trots utbrotten, men det är olika beroende på trädens skick och ålder. Vid stora utbrott kan man se att det är äldre träd och skog som påverkas mest negativt. I vissa fall kan ett helt skogsområde dö. Man vet aldrig hur ett pågående utbrott kommer att påverka området, det är något som man kan se effekterna av först efter några år.

– Om det hinner bildas nya skott innan sommaren är över har träden större möjlighet att ta upp näring och blir inte lika stressade av utbrottet. De flerstammiga björkarna klarar sig ofta ändå även om de gamla stammarna dör, eftersom de kan skjuta nya rotskott, säger Bengt Landström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".