Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skollagen kräver språkkunskaper

Publicerat fredag 17 augusti 2012 kl 05.25
"Jag tycker det är fel"
(2:43 min)
Per Labba Foto:Maria Unga /SR Sameradion

Skollagens krav på grundläggande kunskaper, som Umeå kommun stödjer sig på när de nekar barn modersmålsundervisning, strider mot Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter.

Per Labba, ordförande i Sameskolstyrelsen, tycker att kravet ska tas bort från skollagen.

- Möjligheter borde ges till var och en som känner sig som same och vill förkovra sig i språket. De borde vara, eller är en mänsklig rättighet att få göra det, säger Per Labba.

För att en elev ska vara berättigad till modersmålsundervisning kräver skollagen att eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket. 

Detta har medfört att Umeå kommun beslutat att endast ge elever med förkunskaper modersmålsundervisning i bland annat samiska. Något som gör att många elever riskerar att bli av med undervisningen. 
Så här ser Per Labba i Sameskolstyrelsen på förkunskapskravet.

- Jag tycker att det är fel. Vi är inte så många samer idag som behärskar språket och jag menar att ju fler vi blir desto bättre möjligheter har språket att leva vidare.

Enligt Europarådets ramkonvention, om skydd för nationella minoriteter, som Sverige förbundit sig till, finns det inte någon möjlighet att ställa ett sådant förkunskapskrav. Det framgår i den rapport från Svenska kyrkan om minoritetsrättigheter i Sverige, som kom i våras.

Rapporten sammanställdes av juristen Kaisa Syrjänen Schaal, som tidigare varit sekreterare i den statliga samespråksutredningen. Såhär ser hon på frågan om de grundläggande kunskaperna i skollagen när det gäller modersmålsundervisning.

- Kravet fungerar inte när det gäller minoritetspråken. Problemet är att i en del familjer finns inte språket levande tillräckligt mycket hemma, eftesom en del föräldrarna inte ens kan språket. Då fungerar inte de här modersmålsbestämmelserna. Om vi tänker på lång sikt, om vi ska bevara samiskan i Sverige så måste man ta hand om varenda barn som är intresserad av att lära sig samiska, säger Kaisa Syrjänen Schaal.

Men är det inte bra att barn kan något när de väl börjar med modersmålsundervisningen?

-Ja, men de här reglerna om modersmålsundervisning är ju ganska gamla, de har funnits under lång tid och handlar egentligen om en situation. Reglerna är utformade för invandrarbarn som kanske har med sig språket, men det viktiga nu är ju att barn som tillhör nationella minoriteter har rätt till sitt språk. De ska ges möjligheter och det har varit ett tydligt krav från minoriteterna att regeringen borde ta bort det här kravet, säger Kaisa Syrjänen Schaal.

Som integrations- och jämställdhetsminister menade Nyamko Sabuni att barnens språk är den viktigaste frågan för Sveriges fem nationella minoriteter. Nu är hon dessutom biträdande utbildningsminister på det departement som är ansvarig för skollagen där förkunskapskravet för modersmålsundervisningen finns.

Sameradion hoppas kunna återkomma så snart som möjligt med en kommentar från Nyamko Sabuni om vad som händer i frågan om förkunskapskravet i skollagen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".