Sametinget kräver del av gruvbolagens vinster

Norrbottens nya landshövding Sven-Erik Österberg fick i förra veckan spränga den första salvan i den nyöppnade gruvan utanför Pajala. Gruvan väntas ge upp till 500 arbetstillfällen till en hårt prövad bygd.

Liknande gruvplaner finns på flera andra håll i det samiska området - och enligt sametingsstyrelsens förslag till handlingsprogram för gruvfrågor kommer 96 procent av Sveriges malmproduktion från just Norrbotten och Västerbotten.

Till denna sifferexerscis kan läggas att det största gruvbolaget LKAB gjorde en vinst förra året på 14,8 miljarder kronor och den andra stora aktören, Boliden gjorde ett plusresultat på 3,3 miljarder kronor. Samtidigt pressas framförallt rennäringen hårt av gruvexploateringen i norr - renbetesmarkerna krymper och flyttvägar skärs av.

Mot denna bakgrund lägger nu alltså sametingets styrelse fram en gruvpolicy med en rad förslag för att stärka det samiska inflytandet över mineralutvinningen, redan på prospekteringsnivå. Styrelsen föreslår att Sametinget och andra samiska intressen ska kallas till samråd och ge sina synpunkter redan när ett företag söker prospekteringstillstånd - det behövs inte idag.

Gruvföretaget måste därefter noggrant kunna redovisa hur prospekteringen påverkar samiska intressen innan tillstånd ges. Nästa steg i tillståndsprocessen handlar om bearbetningskoncession - och här föreslår sametingets styrelse att dessa frågor slutligen ska avgöras av domstol och inte som i dag av regeringen.

Till sist konstaterar sametinget att samerna enligt Fns urfolksdeklaration har rätt till del av vinster eller annan form av ersättning från mineralutvinning. Sametinget skissar på flera olika modeller på hur vinstdelningen eller ersättningen skulle kunna se ut:

Fast årlig summa.
Ersättning per malm ton som tas upp.
Procent på försäljningen.
Vinstbaserad ersättning.
Delägarskap i företaget.

Sametinget föreslår dock att den slutliga utformningen görs tillsammans med sametingen i Norge och Finland.