Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Urfolken stoppar arbetet i Barentssamarbetet

Publicerat onsdag 5 juni 2013 kl 15.32

På grund av bristande finansiering har urfolkens arbetsgrupp i Barentssamarbetet (WGIP) beslutat sig för att lägga ner sin verksamhet helt och hållet, till dess att finansieringsfrågan är löst.

Working Group of Indigenous Peoples (WGIP) företräder urfolken samer, veps och nenetser i barentssamarbetet och dess verksamhet finansieras av bidrag från staterna. Norge bidrar i år med 100 000 och Sverige med 100 000. Men i och med att Ryssland och Finland inte gett klartecken till finansiering drar nu WGIP i nödbromsen.

I ett pressmeddelande skriver WGIP att Ryssland ger inget stöd överhuvudtaget till urfolksgruppens verksamhet, Finland och Sverige ger enbart sporadiskt stöd, medan Norge är enda landet som ger ett fast verksamhetsstöd.

– Vi blev lovade 100 000 av Sverige ifjol men fick inget och hade redan ett underskott inför i år, säger Lars-Anders Baer ledare för urfolksgruppen.

– Det är långt mellan de fagra orden från stats- och utrikesministrarna under 20-årsjubileumet för Barentssamarbetet, till den verkliga världen för oss urfolk, säger Lars-Anders Baer.

Baer pekar på att urfolken rent formellt har uppnått högre status i Barentssamarbetet, vilket borde betyda större förpliktelser och ett ökat deltagande i samarbetet.  

Men problemet menar WGIP är att det trots att barentsrådet funnits i 20 år fortfarande inte har skapat en fast finansiering för urfolksgruppen WGIP. Nu är kassan tom och all verksamhet stoppas till dess att finansieringsfrågan är löst. 
– Genom avsaknad av finansiering hindrar Ryssland sina egna urfolk från att delta. Man kan säga att Rysslands bidrag till WGIP i dag är vackra ord. Även Rysslands lagstiftning om «utländska agenter» skapar problem för urfolkssamarbetet, säger Baer i pressmeddelandet.

WGIP pekar på att urfolken är med i Barentssamarbetets struktur men saknar den ekonomiska säkerhet som de andre deltagarna har.

– Någon skulle kalla det strukturell diskriminering. Man säger i ord att vi är med och har inflytande, men samtidigt hindrar de oss från att delta genom att neka oss ekonomiska medel, säger Baer.

Vart annat år hålls en stor konferens för urfolken i Barentsregionen, den ses som viktig för urfolken när det gäller barentssamarbetet. Men nu har WGIP stoppat alla förberedelser inför nästa års konferens

– Jag förväntar mig nu att de ansvariga organen i Barentssamarbetet omgående hittar en lösning på den här ovärdiga situationen, avslutar Baer.

Vad innebär det här för samerna?

– Det här är ett sätt att påverka. Vi måste på alla medel försöka skydda markerna. Samarbetet är också ett sätt att stärka vår kultur språk och ha en arena för samarbete med samerna på rysk sida, säger Lars-Anders Baer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".