Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Alta

Urfolken samlade för att ställa krav

Publicerat måndag 10 juni 2013 kl 22.06
1 av 6
Tsitsina Xavante, Magaly Lazaro, och Tania Paviona från sydamerika är på plats i Alta. Foto: Lars-Ola Marakatt.
2 av 6
Ricard Gadit, Igorotfolket, vill få alla urfolk erkända som folk. Foto: Lars-Ola Marakatt.
3 av 6
Citysamen Juho Keva från Helsingfors vill återta sin förlorade samiska identitet. Foto: Lars-Ola Marakatt.
4 av 6
Josefina Skerk, JoF, säger att det är bra när Altadeklarationen tvingar staterna att göra någonting
5 av 6
Áike Niillas Peder Selfors har suttit i ungdomsgruppen inför världskonferensen i New York nästa år och vill att samiska barn ska få gå samiska skolor. Foto: Lars-Ola Marakatt
6 av 6
John Bernhard Henriksen hoppas på att komma överrens och att det blir en tydlig Altadeklaration. Foto: Lars-Ola Marakatt.

Hundratals urfolksrepresentanter har samlats i Alta i Finnmark för att komma överrens om krav till världens länder för att deras intressen ska tillvaratas.

Klockan är sex och dagens möte avslutas med en traditionell masaibön av Adam Ole Mwarabu. De omkring 600 personerna på plats i Finnmarkshallen i Alta får ropa “nai” när meningar i masaibönen tar slut. Applåderna ljuder när sessionen är över.

- Bönen handlar bland annat om att välsigna mötet, jorden, bergen. Det är ett sätt att förena, säger Adam Ole Mwarabu.

De som samlats här företräder 360 miljoner urfolken i världen. Förutom masaier från Tanzania finns också urfolk från de flesta delar av världen här. Ricard Gadit, en av 1 miljon igoroter på Filipinerna anser att världen måste vara redo att ge urfolk mer självbestämmande.

- Många urfolk är statslösa i Asien då länder inte erkänner dem som folk, berättar han.

Ricard Gadit vill prioritera självbestämmande, erkännande och ett slut på den bryska avhysningen där staten med hjälp av militär makt  driver bort urfolk från deras traditionella territorier då företag vill bygga dammar, starta gruvor och plantager i Asien.

- På Filipinerna finns 14 miljoner som tillhör urfolken. Många av dem riskerar att genomgå en kulturdöd i och med avhysningarna från traditionella landområden, säger Ricard Gadit.

Jobbet att utforma en prioritetslista för urfolken har pågått i två år. De olika områdena i världen har gjort sina prioriteringslistor som nu ska bli till ett dokument, Altadeklarationen.

John Bernhard Henriksen, som jobbar på Sametinget i Norge, säger att Altadeklarationen föreslås innehålla punkter som urfolkens rätt till land- och naturresurser, hur urfolkens rättigheter ska stärkas och hur FN på ett bättre sätt ska kunna följa upp att det verkligen görs i länder där urfolk bor.

- Förhoppningsvis får vi en stark och entydig deklaration där våra prioriteringar förs fram.


Finns stora motsättningar?

- Vi har ett förslag till ett slutdokument upparbetad av olika arbetsgrupper men när det nu ordnas en så här stor konferens kan det bli små ändringar, säger John Bernhard Henriksen.

En av dem som följer mötet är Juho Keva från Helsingfors. För honom handlar inte mötet om någon deklaration eller om marken eller militären. Mötet handlar istället om att återvinna något som varit förlorat säger han.

- Det här är ett steg för mig att återta min sin samiska kultur jag förlorat.

- Jag vill att min femåriga son ska känna sig som same i framtiden. Jag känner en stor samhörighet med urfolken här på mötet. Vi är som en nation, säger Juho Keva.  

Altadeklarationen ska vara urfolkens samlade dokument av krav inför en stor världskonferens i New York i slutet på september 2014.

Lars-Ola Marakatt
lars-ola.marakatt@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".