Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sverige

Svårt myggbitna barn oroar

Publicerat fredag 5 juli 2013 kl 05.07
Foto: Lennart Nygren/ Scanpix.

Barn som får kraftiga reaktioner och mår dåligt av myggbett oroar föräldrar sommartid.

Men Vårdguidens sakkunnige Lars-Olof Hensjö har bara ett generellt råd att ge.

-Om man uppfattar reaktionen som onormal ringer man oss.

Sommartid ligger frågor om bett och stick av insikter i topp bland samtalen till sjukvårdsrådgivningen. Många av dem som ringer är oroliga föräldrar till barn som fått kraftiga reaktioner på myggbett.

På nätet lägger ängsliga mammor och pappor ut bilder på barn med nästan igenmurade ögon och små fötter som svällt upp till oigenkännlighet. Där agerar allmänheten sjukvårdsrådgivare åt varandra med alltifrån enkla tips om hur man lindrar klåda till avancerande läkemedelstips.

Ger inga svar

Vid den officiella sjukvårdsrådgivningen på Vårdguiden är läkaren Lars-Olof Hensjö betydligt mer restriktiv med råd.

-Det är ju jobbigt när myggbetten sväller och kan vara obehagligt och naturligtvis klia. Men det blir aldrig några allvarliga komplikationer, säger han.

Hensjö vill inte svara på när det är läge att åka till läkare med ett barn som reagerat på ett myggbett med smärta, feber eller dåligt allmäntillstånd.

-Känner man minsta tveksamhet så ringer man sjukvårdsrådgivningen som får bedöma det enskilda fallet, säger han.

Motstridiga råd

Vissa läkare skriver ut antihistamin (i vanliga fall använt som allergimedicin) för att mildra symptomen hos barn som reagerat kraftigt på myggbett. Nästa steg är en kortisonmedicin, betapred, som ska dämpa inflammationen och påverka reaktionen från immunförsvaret.

Enligt Hensjö ges behandlingarna när reaktionen är kraftig och pågått en lite längre tid.

-Men jag tror att man ger dem lite för ofta. De behövs inte. Jag är rädd att man går ut och gör det här till en stor sak när det inte är det. Men visst, en del kan ju ha det så jobbigt att man måste ge dem medicin, säger Hensjö.

Forskning visar att det även kan fungera att ge antihistamin i förebyggande syfte och vissa läkare skriver ut det till barn med återkommande problem med ordentliga lokala reaktioner. Men Hensjö är skeptisk.

-Jag tycker inte man ska pröva det på barn, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".