Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Udtja sameby

Kalvning i hage är smittorsaken, anser professor i renskötsel

Uppdaterat tisdag 9 juli 2013 kl 16.00
Publicerat fredag 5 juli 2013 kl 10.57
"Det här är värre än att kalvarna blir björndödade"
(2:02 min)
1 av 7
Udtjas kalvar som bar sjukdommen. Foto: Carl-Johan Utsi.
2 av 7
Udtjas kalvar som bar sjukdommen. Foto: Carl-Johan Utsi.
Foto: Carl-Johan Utsi.
3 av 7
Foto: Carl-Johan Utsi.
Foto: Carl-Johan Utsi.
4 av 7
Foto: Carl-Johan Utsi.
Vaja med hål i kinden i Udtja sameby. Foto: Rune Stokke.
5 av 7
Vaja med hål i kinden i Udtja sameby. Foto: Rune Stokke.
Vaja med hål i kinden i Udtja sameby. Foto: Rune Stokke.
6 av 7
Vaja med hål i kinden i Udtja sameby. Foto: Rune Stokke.
Foto: Carl-Johan Utsi.
7 av 7
Foto: Carl-Johan Utsi.

För att skydda kalvarna från björnangrepp har gruppen i Udtja sameby, tvingats ha renhjorden i hage under kalvningen, det är även orsaken till sjukdomen som renarna fått anser professorn i renskötsel.
– En sådan här bakterie tror jag inte har en chans att sprida sig i skogen, de har säkert fått det i hagen, när renar är samlade på liten yta, säger Birgitta Åhman, professor i renskötsel.
Minst ett 30-tal kalvar och tre vajor har dött eller varit tvungna att avlivas. Udtja samebys renar har drabbats av sjukdomen nekrobacillos, enligt SVA, Sveriges veterinärmedicinska anstalt. 

 Varning för starka bilder! 

Kalvarna drabbas b.la av inflammation i tandköttet, i nedre delen av foderstrupen och i bladmagen. Infektionen försvagar även kalvens käke och medför tandlossning, som i sin tur gör kalvarna utmärglade.

Nekrobacillos är en sjukdom som renskötarna i Udtja sameby i Jokkmokks kommun, inte har någon tidigare erfarenhet av.

Rune Stokke, en av de drabbade renägarna och ordförande i Udtja sameby säger att  de inte ens vågar tänka hur många fler som kan vara smittade.

I natt har en kalv hittats död tack vara mortalitetssändare, som den fått eftersom samebyn är med i Björnpredation på ren projektet. Kalven hade hål i underkäken, något som inte har setts på de tidigare smittade kalvarna.

– Att man åker på såna här smittor i en renhjord som vi har gjort i Udtja gruppen, det är inte kul. Det är nästan värre än att de blir björndödade faktiskt. Det känns inget bra, i synnerhet ovetskapen om hur många av de övriga kalvaran är smittade. Det är det värsta, säger Rune Stokke, ordförande i Udtja sameby.

Bakterien som orsakar sjukdomen, finns naturligt i renarnas tarm. När renen då får i sig bakterien genom sår eller liknande så sprider det sig i kroppen och dödar all naturligvävning som gör så att huden fräts bort. Det här ett allvarligt, men vanligt sjukdom bland renar som inte kan botas om det gått för lång tid, berättar statsveterinären Erik Ågren.

– Nu när det varit många renar på en liten yta som har utfodrats och där renarna har samlats på ett ställa har det blivit så mycket bakterier på ett ställe, så att renarna har blivit mer utsatta för bakterien, säger Erik Ågren, biträdande statsveterinär i Statens veterinärmedicinska anstalt.

Orsaken till smittan är att renarna under kalvningstid hållits i gärde för att skydda nyfödda kalvarna från björnen som är ett återkommande problem för samebyn. 

Sjukdomen har en frätande inverkan på renens hud och gör så att renen får ingen näring och dör av svällt. Trotts det planerar Udtja sameby att kalva i gärde nästa år.

- Gör vi det nästa år kommer vi inte att ha samma upplägg som i år, säger Rune Stokke.

Till hösten ska de i björnprojektet, med renskötare och forskare, utvärdera den här våren och diskutera upplägget till nästa vår.

Marja Påve
SVT Sápmi

Merethe Kuhmunen 

SR Sámiradio

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".