Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Han efterlyser politikernas ställningstagande

Publicerat onsdag 21 augusti 2013 kl 13.59
" Kanske den viktigaste frågan någonsin
(2:00 min)

Medan protesterna mot gruvan i Kallak eskalerar tycker Jonas Vannar, Sirges sameby att Sametingets politikerna står avvaktande i gruvfrågan.

Jonas Vannar styrker ungdomsrådets tidiga uttalande om vad som händer i Kallak och deras betydelse för politiken men frågar sig varför det är så tyst från Sametingets politiker i frågan.

-Jag tycker att det är alldeles för tyst från Sametinget i övrigt, den här frågan är så stor för alla samer, det kanske är den viktigaste frågan någonsin för sametinget om man får hårddra det, säger Jonas Vannar. 


Ingrid Inga, Samelandspartiet anser att minerallagen inte tar hänsyn till bland annat internationella överenskommelser och deklarationer som Sverige skrivit under och ville därför göra ett uttalande adresserat till statsminister Fredrik Reinfeldt från rennäringsnämndens sida men mötte motstånd av Jakt och fiskesamernas representant.

- För rennäringsnämndens del handlar det naturligtvis om att vi måste se till att renbetesmarkerna skyddas från både exploateringar och intrång. Det var därför vi ville göra ett uttalande från rennäringsnämnden som vi tyvärr inte fick hela nämnden bakom oss, säger Ingrid Inga. 


Jakt och fiskesamernas partiledare Håkan Jonsson, också styrelseledamot för Sametinget, anser att en aktion eller ett uttalande ska komma från Sametinget och ser helst en enad vilja innan.

- Ska man göra ett uttalande eller agera då anser jag att sametinget ska göra det. Uttalandet som så kan ju vara bra att man gör men Sametinget jobbar ju egentligen på ett annat sätt genom att påverka regering och riksdag och förändra förhållanden så inte sånt här kan förekomma, säger Håkan Jonsson. 


Samtidigt var hans partikamrat och ordförande för ungdomsrådet Josefina Skerk snabb att uttala sitt misstycke mot vad som händer i Kallak.

- Jo så länge de håll sig i linje med vad som är taget i plenum så finns den handlingsfriheten. Men det måste finnas något beslut uppifrån så man inte kör ett eget race, säger Håkan Jonsson. 


Sametingets styrelseordförande Per-Mikael Utsi vill kämpa för att regeringen ska inse att samernas rätt till land och vatten är starkare än vad det framgår som framgår av rennäringslag, minerallag, miljöbalk och andra lagar.

- Sametinget har ju valt det här arbetessättet, att försöka påverka regeringen direkt så att det generellt tas större hänsyn till samiska intressen när det gäller exploateringar, det är ju sametingets sätt att reagera mot den här typen av exploateringar, säger Per-Mikael Utsi.

Jan Rannerud, skogssamerna, vill se en ändring i minerallagen men känner att Sametinget borde uttala sig genom gruvpolicyn- vilken sista klubban förväntas falla över faller tidigast i höst, under Sametingets första plenum.

- Jag vill stå på barrikaderna men känner mig väldigt låst av att jag samtidigt kanske ska företräda en myndighet, säger Jan Rannerud.

Landspartiet svenska samerna kom idag med ett pressmeddelande där de säger nej till ytterligare exploateringar i Sápmi, så länge den kolonialiska synen fortsätter råda hos stat och myndighet. Partiledaren Lars-Jonas Johansson berättar att de vill jobba för saken och visa att de tar aktiv ställning.


- Vi var det enda partiet som innan valet gick ut med att vi är emot gruvor. Det är den viktigaste frågan som nu är agendan. Vi avser att hålla den politik som vi lovat, säger Lars-Jonas Johansson.

Min Geidnu kommer ihelgen att hålla sitt partimöte i Kallak för att visa sitt stöd och uppmana fler att ansluta sig. Hanna Sofie Utsi har varit där sen före helgen.

- Det är viktigt att vi måste markera att vi stöder Sápmi, det är inte acceptabelt att markerna förstörs. Det som händer är bara början på vad som kommer, vi måste göra något nu, säger Hanna Sofie Utsi.

Albmut via partiledaren Lars-Paul Kroik vill se att sametinget börjar driva exploateringsfrågorna ur ett folkperspektiv.

- Det som händer i Kallak är en folkvilja, vi måste ta upp just de här frågorna med regeringen snabbt. Vi måste sluta se oss själva som en minoritet, säger Lars-Paul Kroik.

Staten måste släppa ett visst mått av självbestämmande, anser Anders Kråik, Samerna. Han vill se ett samlat grepp emot alla exploateringar och anser liksom alla andra partiledare att Sametinget måste få större inflytande gentemot staten över exploateringsfrågor.

- Vi ska vara en kraft mot exploateringar men vi ges inte den kraft som krävs, vårt parti visar sitt stöd genom att jobba för att få det, säger Anders Kråik.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".