Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i ett batterilager med kraftig rökutveckling som följd. Räddningsledare uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Malmöhus.
(Publicerat idag kl 12.55)
VÄSTERBOTTEN

Nej till samebymedlemsskap för Svartos

Publicerat torsdag 9 januari 2014 kl 05.35
Angelica Svarto: "Ovanligt underlig motivering"
(10 min)
1 av 2
Ronny Svarto Foto: Lars-Ola Marakatt
2 av 2
Angelica Svarto

Det var rätt att neka medlemsskap i Vilhelmina norra sameby för de före detta sametingspolitikerna Ronny och Angelica Svarto. Det slår förvaltningsrätten fast i en dom.

Deras verksamhet skulle inte vara till gagn för samebyn och några särskilda skäl för medlemsskap finns inte menar domstolen.
Men domen har överklagats.

Familjen Svarto bor i väglöst land i det gamla samiska nybygget Vardofjäll, i västra Vilhelminafjällen, där de driver småskaligt jordbruk och turismverksamhet.

De har också planer på att skaffa några renar, bland annat för att kunna starta tillverkning av renost.

- Vi vill mjölka med moderna metoder där man inte utsätter kalvarna för lidanden. Det skulle vara en kulturfrämjande åtgärd för fler samer och samebyar också, säger Angelica Svarto.

Hon har tillsammans med sin far Ronny därför flera gånger ansökt om medlemskap i Vilhelmina norra sameby - utan framgång.

Samebyn anser att familjen saknar historiska band till samebyn och menar vidare att deras verksamhet skulle vara alltför obetydlig för att vara till nytta för samebyn.

Samebyn menar också att renmjölkning är en tradition som samerna lämnat för djurets välbefinnande.

Far och dotter Svarto överklagade beslutet till Sametinget och i december förra året avgjorde sametingsstyrelsen frågan - med en knapp majoritet sa styrelsen nej till ansökan.

Det är två paragrafer i rennäringslagen som är centrala i frågan: 11 § och 12 §. (se faktaruta)

För att beviljas medlemskap enligt 12 § krävs särskilda skäl och Sametinget menar att några sådana inte finns.

Sametinget håller med samebyn om att Svartos verksamhet inte är samebyn till nytta. Sametinget ser inte heller att familjen Svartos renskötsel skulle innebära en utveckling av ny teknik och nya metoder inom rennäringen, vilket Sametinget menar är ett kriterium för att bevilja medlemskap mot en samebymajoritets vilja.

- Det är väldigt märkligt eftersom renmjölkning överhuvudtaget inte förekommer idag. Våra metoder är moderna och skonsamma för djurhälsan. Det borde vara en otrolig utveckling för renskötseln men det tar man inte alls hänsyn till, säger Angelica Svarto.

Förvaltningsrätten håller i allt väsentligt med Sametinget och även de avslår därmed Angelica och Ronny Svartos överklagan.

Men Angelica Svarto ställer sig frågande till förvaltningsrättens motivering om att deras verksamhet skulle vara till olägenhet för samebyn. Svarto menar att samebyn själva endast pekat på att deras verksamhet inte är till nytta.

- Förvaltningsrätten går längre i sin motivering än vad samebyn gör, säger Angelica Svarto, som nu har överklagat domen till kammarrätten.

Samebyns ordförande Jonas Stinnerbom vill inte kommentera domen från förvaltningsrätten.

RNL om samebymedlemsskap

11 § Medlem i sameby är

1. same som deltar i renskötseln inom byns betesområde,

2. same som har deltagit i renskötsel inom byns betesområde och haft detta som stadigvarande yrke och inte övergått till annat huvudsakligt förvärvsarbete,

3. den som är make eller hemmavarande barn till medlem som avses under 1 eller 2 eller som är efterlevande make eller underårigt barn till avliden sådan medlem. Lag (1993:36).

12 § En sameby får som medlem anta annan same än som anges i 11 §, om denne avser att med egna renar driva renskötsel inom byns betesområde.

    Om sökanden vägras inträde som medlem, får Sametinget medge sökanden inträde, om det finns särskilda skäl. Lag (2006:802).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".