Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ubmeje / Umeå

"Samrådssituationen är ojämlik mellan gruvbolag och renskötsel"

Publicerat torsdag 13 november 2014 kl 05.41
Forskare: Jag saknar staten som en förhandlingspart i den här situationen
(2:04 min)
Kaisa Raitio
Kaisa Raitio, SLU, tycker att staten och inte gruvbolagen borde förhandla. Foto: David Rydenfalk/ Sameradion.

Samrådssituationen är ojämlik mellan gruvbolag och renskötsel. Det menar forskaren Kaisa Raitio, från SLU, som igår föreläste på seminariet "Exploateringar i Sápmi med speciellt fokus på rennäringen" på bildmuseet i Umeå.

Hon är tveksam till att gruvnäringen egentligen är de som ska förhandla med urfolket samerna.

- Det här att delegera samrådet till marknaden, som jag ser det när det är bolagen som är motparten till samebyarna, det tycker jag är mycket märkligt när det handlar om att skydda rättigheter som samerna har, säger Kaisa Raitio.

På seminariet Exploateringar i Sápmi med speciellt fokus på rennäringen föreläste forskaren Kaisa Raitio om ett nystartat forskningsprojekt, som handlar om samiska rättigheter och gruvexploatering.

I samma forskningsprojekt, som pågår mellan 2014 och 2018, ingår också Christina Allard från Luleå tekniska universitet.Hon menar att det är stor skillnad mellan samråden i Sverige och konsultationsavtalet som finns i Norge mellan staten och sametinget.

På en övergripande nivå är det då staten som garanterar urfolkets rätt.

- Så du får liksom en helt annan strategisk nivå, och om man tänker på samebyar och gruvbolag, så är det lite grann David och Goliat ibland, så tanken är ju att staterna också ska gå in och garantera att det går rätt till, säger Christina Allard.

Men så ser det inte ut i Sverige. Och Kaisa Raitio menar att samrådet är ett väldigt svagt instrument för samebyarnas del. Lagstiftningen ger inte samebyn samma möjligheter att säga ja eller nej, som den ger bolaget möjlighet att driva en gruva framåt.

- Så det här verktyget är inte tillräckligt starkt för att det ska kunna leda till någon framgång egentligen i oeniga situationer om huruvuda en gruva ska etableras, säger Kaisa Raitio.

Och att ens samråden äger rum mellan gruvbolag och rennäring tycker hon är märkligt i ett internationellt perspektiv. Hon menar att staten borde förhandla med samerna.

- Samerna är ett folk och då ska de förhandla och diskutera sina rättigheter i förhållande till det andra folket i landet, nämligen svenskar då i svenska fallet, så jag saknar staten som en förhandlingspart i den här situationen och ansvarstagare, säger forskaren Kaisa Raitio.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".