Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

"Inte samebyn som ska tjäna pengar"

Publicerat tisdag 18 november 2014 kl 05.22
Niklas Labba: Grundtanken med en sameby var att stärka den enskildes ekonomi
(2:19 min)
Niklas Labba. Foto: SVT
Niklas Labba. Foto: SVT

Det finns för liten kunskap kring hur samebyarna i Sverige ska organisera sig, Det menar renskötaren Niklas Labba.

I senaste numret av samefolket skriver han att det här kan orsaka konflikter i samebyarna. Och han ser att vissa saker har inte förändrats i samebyarna sedan 60-talet.

- Det går ut mycket i media nu att många renskötare väljer att byta livsstil och lämna bort sin ärvda hävd i renskötseln och gå över till det mer västerländska livet. Det är exakt samma bild som utspelar sig i dag som på 60-talets början när samerna själva via SSR ville ha bort det här lappfogdesystemet, säger Niklas Labba.

Fram till 1971 styrde lappfogdarna renskötarnas liv och hade makt att bötfälla folk som inte löd. Det ville samerna komma bort från och så blev det i 1971 års renbeteslag. Men trots att lagstiftarna hade en bild av hur renskötseln skulle organiseras för att komma bort från den dåliga ekonomin och själva bestämma, så gjordes lite ansträngningar för att förklara för samerna själva, menar Niklas Labba. 

- Organiseringstankegången är ju en modern tankegång som på ett sätt fungerar i dagens renskötselsamhälle, om man hade haft information hur det är tänkt. 

Det mesta av informationen skedde muntligen på svenska, vilket gjorde att många inte förstod idén. Och inte heller idag finns det tillgänglig information hur en sameby ska organiseras, då renskötselföretag är både konkurrenter och ska samarbeta. 

- Sommartid så är det samebyns ansvar att renarna är under bevakning, vintertid är det din privata angelägenhet. Men det som ankommer den kollektiva ekonomin är den att samebyn inte ska tjäna pengar, utan det är den enskilda renägaren som ska tjäna pengar på sina renar. 

Niklas Labba ser att vissa samebyar fungerar bra idag, men att det kunde fungera bättre. Han ser att många samebyars ekonomi styrs av styrelsen, istället för av medlemmarna via årsmöten. 

- Grundtanken med samebyn var ju att stärka den enskildes ekonomi. För om rovdjursersättningarna inte når fram till den enskilda renägaren så har man haft någonting där emellan som inte riktigt stämmer som det ska. Principen är den att samebyn inte ska tjäna pengar, utan det är renskötarhushållet som ska få pengarna. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".