Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Varenda berättelse om nomadskolan är individuell"

Publicerat torsdag 8 januari 2015 kl 05.30
Inger Baer Omma: Jag har haft lätt att anpassa mig
(6:33 min)
Inger Baer Omma, Vapstens sameby. Foto: Jörgen Heikki, SR Sámi Radio.
1 av 2
Inger Baer Omma, Vapstens sameby. Foto: Jörgen Heikki, SR Sámi Radio.
Kerstin Omma. Foto: Thomas Sarri
2 av 2
Kerstin Omma. Foto: Thomas Sarri

Nomadskolorna var både resultatet av rasism och en del i tudelningen mellan renskötande och icke renskötande samer i Sverige. Det menade sametingspolitikern Erik Oscar Oscarsson på en föreläsning i Umeå i början av december.

Men upplevelsen att gå i nomadskola varierar. Så här beskriver Inger Baer Omma sitt första minne av att gå på nomadskolan i Tärnaby.

- Vi hade ju kolt, men då hade jag fått hängselbyxor, och så minns jag så väl att de drog mig baklänges och skrattade. Då kände jag mig verkligen ynklig, säger Inger Baer Omma.

Inger Baer Omma gick i nomadskolan i Tärnaby mellan 1956 och 1962.

- Då var man sju år och åkte hemifrån med buss och med bil på sluttampen fram till nomadskolan, och så var man borta hela terminen, till jul. Vi började i september och kom hem i december, säger Inger Baer Omma.

I nomadskolan gick nomadbarn, och när nomadskolereformen gått igenom 1913 skulle flyttsamernas barn gå i nomadskola för att inte avvänjas från nomadlivet, medan övriga barn till bofasta samer, skulle gå i den svenska folkskolan. Kerstin Omma gick sju år på nomadskola på 50-talet i Gällivare.

- Vi flyttade hemifrån som sjuåringar. Just frånvaron av föräldrar var det som kändes mest, säger Kerstin Omma.

Enligt historikern David Sjögren, från Historiska institutionen vid Uppsala universitet, blev nomadskolan mer isolerad och utvecklades inte i samma tack som övriga skolväsendet.

Men det förvånar Inger Baer Omma att hennes skola skulle ha varit sämre än någon annan.

- Jag förstod inte det och det är klart, vi hade ju inget att jämföra med, för vi levde i ganska stor avskildhet från till exempel Skytteanska skolan i Tärnaby.

- Jag har väldigt positiva minnen från min skolgång, säger Inger Baer Omma.

Tycker du att nomadskolorna har oförkänt dåligt rykte?

- Jag vill inte säga att det är oförkänt. Varenda berättelse är ju individuell, säger Kerstin Omma.

Men hur blir de här åren då?

- Jag har haft lätt att anpassa mig. Det jag måste göra, det gör jag. Säkert var de tråkiga, men sånt har jag lärt mig att förtränga. De blev faktiskt, som jag känner det, ganska bra, säger Inger Baer Omma.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".