Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
ON-guorahallan/FN-granskning

Delade meningar om betydelsen av måndagens FN-granskning

Publicerat lördag 24 januari 2015 kl 15.49
Roland Chauville, direktör vid UPR-info i Geneve. Foto: Anna-Karin Niia.
1 av 6
Roland Chauville, direktör vid UPR-info i Geneve. Foto: Anna-Karin Niia.
Den trasiga stolen utanför FN-högkvarteret i Genéve. Foto: Jörgen Heikki.
2 av 6
Den trasiga stolen utanför FN-högkvarteret i Genéve. Foto: Jörgen Heikki.
Den trasiga stolen utanför FN-högkvarteret i Genéve. Foto: Jörgen Heikki.
3 av 6
Den trasiga stolen utanför FN-högkvarteret i Genéve. Foto: Jörgen Heikki.
Roland Chauville, direktör vid UPR-info i Geneve. Foto: Anna-Karin Niia.
4 av 6
Roland Chauville, direktör vid UPR-info i Geneve. Foto: Anna-Karin Niia.
Gustaf Lind, Sveriges arktisambassadör.
5 av 6
Gustaf Lind, Sveriges arktisambassadör. Foto: Anna Sunna
Johanna Westeson, människorättsjurist, Civil rights defenders. Foto: Jörgen Heikki/SR Sameradion.
6 av 6
Johanna Westeson, människorättsjurist, Civil rights defenders. Foto: Jörgen Heikki/SR Sameradion.

På måndag ställs Sverige inför skranket när det är dags för granskning i FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Det är andra gången som Sverige granskas - men det råder delade meningar om processens betydelse.

Det råder febril aktivitet på det lilla torget med den trebenta stolen utanför FN:s högkvarter i Genéve.

Men det är ingen diplomatisk verksamhet - det är turister som beskådar det märkliga konstverket från skulptören Daniel Berset som ska symbolisera FN:s arbete mot landminor.

Ett kvarter bort huserar den lilla organisationen UPR-info med fyra anställda. De dokumenterar, analyserar och håller seminarier som rör FN:s granskning av mänskliga rättigheter.

I en nyutkommen rapport slår UPR-info fast att den första granskningsomgången lett till att närmare hälften av rekommendationer till FN-staterna har lett till åtgärder från staterna, helt eller delvis, redan efter två år.

-Systemet har lett till att diskussionen om mänskliga rättigheter har fördjupats. Civila organisationer och medlemsstater kan sätta sig vid samma bord och diskutera utan att bråka, säger Roland Chauville, verkställande direktör vid UPR-info.

UPR är en förkortning av Universal Periodic Review som används när FN:s råd för mänskliga rättigheter granskar medlemsländerna.

Denna översyn har pågått sedan 2008 och det är FN-staterna själva som genomför den, för Sveriges del via ett förhör i Geneve nu på måndag som därefter följs upp av rekommendationer riktade till Sverige.

Gustaf Lind är svensk ambassadör för mänskliga rättigheter och med i den svenska delegationen, och han säger att Sverige jobbar hårt med den här frågan.

- Vi jobbar ju väldigt ambitiöst med mänskliga rättigheter. Och det är tydligt i regeringsförklaringen och i regeringens ambition att de ska vara väldigt viktiga, både inrikes och utrikes. Det här är en fråga som på något sätt karaktäriserar Sverige.

Och det faktum att Sverige måste rapportera sitt arbete med mänskliga rättigheter till det här FN-rådet driver också på arbetet härhemma, säger Gustaf Lind.

- De här förhören gör nytta för svenskt arbete för mänskliga rättigheter. Det är en form av genomlysning av svensk politik för mänskliga rättigheter.

Vid den förra granskningen 2010 fick Sverige 150 rekommendationer, varav omkring tio berörde samiska förhållanden.

Sverige sa nej till alla rekommendationer - så den samiske folkrättsjuristen Mattias Åhrén delar defintivt den ljusa bild som både Alan Chauville och Gustaf Lind målar upp.

- Det brukar inte komma mycket ut av de där. Det är begränsningar när stater ska granska stater om hur de gör med mänskliga rättigheter. Det blir normalt inte så tufft. De bestämmer villkoren själva, så att säga.

Anser du att den förra granskningen på något sätt inneburit några förändringar?

- Nej. Inga.

Du har inte sett något annat förhållningssätt från svenska statens sida?

- Nej. För att få gehör för samiska rättighetsfrågor är det bättre att till exempel vända sig till FN:s rasdiskrimineringskommitté, där det sitter experter istället för företrädare för stater, menar han.

Själva förhöret nu på måndag föregås av en process på hemmaplan där regeringen för en dialog med det civila samhället inför granskningen.

Det resulterar i en förhandsrapport där Sverige redovisar inför FN hur de jobbat med de mänskliga rättigheterna sedan förra granskningen.

Även det civila samhället kan skicka in sina egna skuggrapporter för att ge sin version - ett viktigt arbete menar Johanna Westeson som är människorättsjurist vid Civil rights defenders.

Men Johanna Westeson tycker inte heller att särskilt mycket har hänt sedan det förra förhöret 2010.

För att arbetet med mänskliga rättigheter ska ta viktiga steg framåt i Sverige krävs att organisationer som jobbar med de här frågorna ligger på regeringen efteråt, säger hon.

- Granskningen den 26 januari, betyder ganska lite i sig själv. Sveriges regering kan åka dit, de kan få rekommendationer som de kan anta eller avvisa, och sedan behöver det inte hända så väldigt mycket mer. Men om vi som civilsamhälle, och rättighetsintresserade grupper, och individer, sedan verkligen följer det här, och ställer Sverige till ansvar för det man verkligen har sagt sig vilja åtgärda, då tror jag att det kan komma ha en verkligt positiv effekt, säger Johanna Westeson, människorättsjurist på Civil Rights Defenders.

Tillbaka till UPR-infos kontor och Roland Chauville. Han vill gärna berömma Sveriges arbete med mänskliga rättigheter, men känner till de samiska förhållandena för dåligt för att ge någon kommentar.

Han medger också att UPR-processen har sina begränsningar, speciellt om man tittar till situationen för det mänskliga rättigheterna i stort; krig, diktaturer och terrorism plågar många människor över hela världen.

- UPR är baserat på politisk och medial uppmärksamhet och staternas goda vilja. En mix av dessa tre element pressar staterna att på längre sikt acceptera de rekommendationer man får. Men vi måste vara ärliga och medge att UPR inte kan lösa alla världens kriser och den kan inte stoppa krig, säger Roland Chauville.

Jörgen Heikki, Geneve
jorgen.heikki@sverigesradio.se

Anders Ljungberg, Radio Sweden
anders.ljungberg@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".