Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sápmi

Doktorsavhandling med syfte att minska tvister mellan näringar

Publicerat torsdag 19 februari 2015 kl 05.39
Per Sandström: "Förbättra dialogen om hur man ska sköta markerna"
(1:56 min)

I hans nya doktoravhandling forskar han kring hur digitala kartor kan minska tvister mellan renskötseln och skogsbruk.

Per Sandström är svenska lantbruksuniversitetets (SLU) forskare och I 20 år har han jobbat med den här doktoravhandling och imorgon ska han försvara hans doktoravhandling.

- Man kan ju sammanfatta det hela med att jag längtar efter att bli färdig, säger Per Sandström.

År 2000 tog Malå och Vilhelmina Norra samebyer kontakt med Västerbottens Länstyrelse, Skogsstyrelsen och SLU, Sveriges lantbruks universitet, för att de upplevde att de hamnade i underläge vid samråd med skogsbruket.

I det samarbetet mellan samebyar, forskare och myndigheter som påbörjades utvecklades renbruksplaner, som bland annat beskriver renskötselns markanvändningsbehov.

En viktig del i arbetet har varit utvecklingen av ett digitalt kartverktyg, kallat RenGIS. I verktyget lagras uppgifter som är centrala för renskötseln, så som viktiga betesmarker under olika årstider och renarnas flyttningsvägar. Där finns också uppgifter om annan markanvändning, såsom skogsbruk, gruvverksamhet, vatten- och vindkraft samt vägar, järnvägar och annan infrastruktur.

En renbruksplan kan användas för planering av renskötseln och som underlag för samråd med andra markanvändare.

- Genom att man har fått det på kartor har det viktigt pedagogisk stöd till de man hävdar. Man kan peka på en karta och visa hur man berörs.

Sandström berättar att i Kallak använde berörda sameby egna renbruksplaner, de använda RENgis son underlag för att påverka.

Renskötarna har länge påstått att lavbeterna har minskat, och Sandströn kan med sin forskning bekräfta att de lavrikaste skogarna har minskat med 71 % under de senaste sextio åren och han hoppas att hans forskning kan användas.

- Man får hoppas att de kan förbättra dialogen om hur man ska sköta markerna, man ska ha skonsammare markberedninger och man ska kanske gallra skogarna tidigare så att det inte blir så mörkt på marken, säger Per Sandström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".