Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Debattörer vill ta tag i rasism mot samer

Publicerat onsdag 8 juli 2015 kl 06.57
May-Britt Öhman: Det ligger samiska kroppar i lådor.
(3:31 min)
May-Britt Öhman vid Uppsala Universitet. Foto: SR Sameradion
May-Britt Öhman vid Uppsala Universitet. Foto: SR Sameradion

Det är dags för Sverige att ta tag i den månghundraåriga rasismen mot samer. Det menar ett antal samiska forskare, konstnärer, kulturarbetare, debattörer, renskötare med flera i ett debattinlägg.

I debattartikeln sällar de sig till kritiken om att regeringens satsning på ett nationellt kunskaps - och resurscentrum mot rasism är ett vitt projekt. Forskaren May-Britt Öhman ligger bakom debattinlägget. Tidigare har regeringens satsning på ett nytt nationellt kunskaps - och resurscentrum mot rasism vid Göteborgs universitet kritiserats av bland andra universitetets egna forskare för att vara ett vitt projekt, som drivs och utvecklas av vita forskare.

Nu menar forskaren May-Britt Öhman vid Uppsala universitet - och ett tjugotal andra debattörer - att rasism inte är något nytt i Sverige, utan något som funnits i flera hundra år gentemot samer och gällt allt från rasbiologiska undersökningar till rasistisk lapp ska vara lapp-politik.

Därför hoppas debattörerna att forskningssatsningar också görs när det gäller svenska statens koloniala rasism mot samer såväl historiskt som i nutid.

- Det här är något som vi från samiskt håll har påpekat väldigt länge. Det första konkreta är från Elsa Laula 1904 och Karin Stenberg 1920 där man beskriver att forskning om samer görs av svenskar som bara kommer och skriver om hur lappen är, i princip och samer inte tillåts uttala sig, säger May-Britt Öhman vid Uppsala universitet.

Och i stället för det svenska utifrånperspektivet på samer begär May-Britt Öhman och de andra debattörerna att få möjlighet att bidra till förändring genom samiska inifrånperspektiv i forskningen. Poängen med debattartikeln är att regeringen också borde satsa på samiska perspektiv och gå till grunden och rasismens rötter.

- Det är inget nytt påfund. Den här rasismen mot samer, tornedalingar och även romer har funnits väldigt länge i Sverige och hur kan man inifrån utbildningsväsendet börja komma tillrätta med det och ifrågasätta det på ett sätt att det verkligen blir förändring, menar May-Britt Öhman.

- Nu vill vi verkligen berätta att vi från samiskt håll sagt de här sakerna väldigt länge och nu återupprepar vi det. Vi finns här och vi har åsikter och om nu regeringen väljer att satsa på forskning om rasism tycker vi man kan lyfta upp de samiska frågorna också som det verkligen är dags att göra.

Vad tänker du om att man inte nått till roten av det?

- Det vi skriver i artikeln är att man har en norm, det är kolonialt att förutsätta att alla resurser ska komma till Stockholm och södra Sverige, från norra Sverige, från Sabme, Sameland, sedan 1600-talet en självklarhet och vi menar att man måste börja ifrågasätta den här normen, säger May-Britt Öhman vid Uppsala Universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".