Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#sockensamerna

En bortglömd samisk kultur som nu åter får uppmärksamhet

Publicerat måndag 16 november 2015 kl 04.36
Gunilla Larsson: Det finns lämningar i hela mellansverige.
(1:42 min)
Erik Nilsson och Gunilla Larsson utanför sockensamisk stuga på Storön på Långsjön. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.
1 av 2
Erik Nilsson och Gunilla Larsson utanför sockensamisk stuga på Storön på Långsjön. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.
Gunilla Larsson undersöker samisk boplats vid Järvsjön, Söderhamns kommun. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.
2 av 2
Gunilla Larsson undersöker samisk boplats vid Järvsjön, Söderhamns kommun. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.

I de mellansvenska skogarna finns ett gammalt kulturarv som få människor känner till. Där bodde gammalt tillbaka ett folk som var hästslaktare, korgmakare och vargrännare. De kallades sockenlappar - arkeologen Gunilla Larsson vid Uppsala universitet har intresserat sig för denna bortglömda historia.

Här hör du den första delen om samernas historia i mellansverige.

Vid Medkogstjärn, ett par mil väster om Hudiksvall bodde stadslappen Lars Jonsson Häll, som under 1800-talets första hälft var anställd av Hudiksvall stad för typiska sockenlapp-sysslor.

Endast grunden finns kvar av hans gamla stuga - men det visar sig att vår sagesman Erik Nilsson har en hemlighet att visa på sina ägor ute på en ö vid Långsjön, några mil söderut.

Här står nämligen stadslappen Lars Jonsson Hälls stuga - den enda bevarade i Häsingland som Gunilla Larsson känner till.

- Fantastiskt att den är bevarad. Den borde vara ett världsarv, säger Gunilla Larsson.

Det var Erik Nilssons morfar som för drygt 100 år sedan tog hand om Lars Jonsson Hälls stuga vid Medskogstjärn och flyttade den till Storön på Långsjön, där den fungerat som fritidsstuga för Eriks familj.

Systemet med sockensamerna uppstod i mellansverige i mitten på 1700-talet efter att myndigheterna ville göra nomadiserande samiska familjer bofasta.

Dessa blev anställda av en socken och skulle vara allmogen behjälplig med hästslakt, förse bönderna med rotslöjd och jaga rovdjur.

I många år trodde forskarna att sockenlapparna var tiggarsamer som kom norrifrån.

Men de senaste decenniernas forskning visar att det funnits en gammal samisk kultur som sträckte sig ända ner till Värmland i söder och Uppland i öster och upp efter norrlandskusten.

De levde nomadliv med små renhjordar bestånde av skogsrenar anpassade för ett liv i skogen året om.

Vid Järvsjön utanför Söderhamn finns en gamma samisk boplats som undersöktes för några år sedan - den undersöktes för några år sedan och daterades till 1300-talet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".