Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Samers inflytande i naturskyddsområden kan påverkas av koloniala idéer

Publicerat fredag 20 november 2015 kl 05.40
Elsa Reimersson: Urfolk har brukat naturen på ett sätt som inte skadar
(2:25 min)
Elsa Reimersson

Koloniala idéer kan påverka hur mycket samer har att säga till om i naturskyddsområden. Det menar forskaren Elsa Reimerson som i nästa vecka disputerar i statsvetenskap vid Umeå universitet.

-Skyddade områden kan ha ganska stora konsekvenser för urfolks möjligheter att använda och leva på sina marker, om det till exempel innebär begränsningar på vad man får och inte får göra, säger statsvetaren Elsa Reimerson.

Elsa Reimersons avhandling i statsvetenskap handlar om vilka möjligheter urfolk har att påverka förvaltningen av naturskyddsområden på sina traditionella marker. Bland annat har hon tittat på studier om internationella konventioner för områdesskydd, världsarvet Laponia i Sverige och införandet av lokala styrelser för skyddade områden i Norge. Hon argumenterar för hur dominerande föreställningar - som kommer från den koloniala historien - påverkar vilket politiskt handlingsutrymme urfolk får av majoritetssamhället när det gäller förvaltningen av naturskyddsområden.

Ett exempel menar Elsa Reimerson är hela idén på skyddade områden,med en tydlig separation mellan natur och kultur. Att naturen är en sak, medan människan och kulturen är en annan.

-Man har kunnat föreställa sig de områden, som sedan blivit nationalparker till exempel, som orörda. Det är ju för att representanter från majoritetsamhället som kom dit och såg orörd natur inte såg ett kulturlandskap. Det är väldigt många urfolk som har brukat naturen på ett sätt som inte skadar, säger Elsa Reimerson.

En stor andel av världens skyddade områden ligger på urfolks marker.Något som också gäller i Sápmi. Elsa Reimerson menar att inrättandet av naturskyddssområden haft stora konsekvenser för urfolken, med tvångsförflyttningar, förlorade möjligheter att leva där och våld.

-De första nationalparkerna i USA som anlades på urfolks marker, då var militären inblandad för att köra bort dom som bodde för att man skulle kunna ha det orörda vildmarksområdet tänkte att det skulle vara. I Sápmi har det sett lite annorlunda ut, men det kan ju påverka möjligheterna att leva och verka, bedriva rennäring, uttag av material, eller annat som man traditionellt vill, kan och ska göra på sina marker, säger statsvetaren Elsa Reimerson.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".