Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lyckad raketuppskjutning med helikopterkostnader som följd

Publicerat torsdag 3 december 2015 kl 16.12
Esrange, raketuppskjutning. Foto: SVT
Esrange, raketuppskjutning. Foto: SVT

Raketuppskjutningen från raketskjutfältet Esrange har lyckats och inga fler uppskjutningar är planerade detta år. Men för att få upp den sista raketen var man tvungen att göra en överenskommelse med Könkämä sameby som är mitt inne i rensamlingen.

Årets kampanj med raketuppskjutningar från Esrange, utanför Kiruna, är avslutad i och med uppskjutningen i tisdags. Mikael Töyrä, projektledare för raket och ballongkampanjer berättar att allt har gått bra.

- Forskarna är nöjda och alla grejer är upphittade ungefär 15 km nordväst om Järämä. Ingen kom till skada, varken djur eller människa. Säkerheten är det viktigaste för oss, säger Mikael Töyrä.

Att få iväg en raket tar ungefär tre veckor i anspråk. En vecka till tio dagar innan själva uppskjutningen ska äga rum kommer forskarna och gör sina förberedelser för de tester som ska utföras i tyngdlöst tillstånd. Allt är vetenskapliga tester, den här gången fanns bland annat ett biologiskt experiment med plantor i tyngdlöst tillstånd.

Mikael Töyrä berättar att man från Esrange skjuter upp mellan sex och tio raketer per år och att det normalt tar fem till åtta dagar att få iväg raketen efter att alla förberedelser är gjorda. Raketen har inget styrsystem och därför är väder och vindar otroligt viktiga för att delarna ska landa inom rätt område, nämligen norr om Torneträsk.

I år hamnade SSC (Swedish Space Corporation) i tidsnöd med uppskjutningen på grund av väderleken med dimma och fukt, berättar Mikael Viertotak, säkerhetsansvarig för uppsändningsverksamheten.

-  Könkämä sameby var tvungen att stoppa upp med sin rensamling för att vi skulle kunna göra raketuppskjutningen inom den bestämda tiden. För att kompensera deras arbete gjorde vi en överenskommelse med samebyn om att de får använda sig av helikopter vid insamlingen och vi står för kostnaden, berättar Mikael Viertotak.  

Det kan Per Johannes Kuhmunen, arbetsledare för renskötsel i Könkämä sameby, bekräfta att det stämmer. Eftersom samebyn inte skulle vara i området där man trodde att raketen skulle landa kom samebyn överens med SSC om att som kompensation få hjälp med helikopterdrivning och SSC står för kostnaden.

Både Viertotak och Kuhmunen tycker att kommunikationen mellan bolaget och samebyn fungerar bra och man har en ständig dialog.

- Det är otroligt viktigt att kunna kommunicera eftersom både renägarna och vi är beroende av området. Man kan säga att det handlar om en win-win situation. Varken vi eller renägarna vill ha gruvprospekteringar i området, så då är det ännu viktigare med samarbete, säger Mikael Viertotak, säkerhetsansvarig för uppsändningsverksamheten vid Esrange. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".