Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oklart om mänskliga- och urfolksrättigheter i klimatavtal

Publicerat torsdag 3 december 2015 kl 19.32
Partapuli: "Surgat ahte eai váldde vuhtii sámi máhtuid"
(9:09 min)
Människor passerar utanför Tysklands paviljong på klimatmötet i Paris. Foto: Francois Mori/AP Photo/TT
Människor passerar utanför Tysklands paviljong på COP21. Foto: Francois Mori/AP Photo/TT

Det är inte säkert att vare sig mänskliga- eller urfolksrättigheter får plats i klimatavtalet. Samiska representanter på plats berättar om ett intensivt påtryckningsarbete för att få med människo-och urfolksrättsreferenser i det juridiskt bindande avtalet.

Huruvida mänskliga- och urfolksrättigheter ska finnas med i klimatavtalet har diskuterats de senaste dagarna. Flera länder har föreslagit att det ska utgå. Sametingets rådgivare Jon-Petter Gintal berättar att Sametinget och Norge just nu är oeniga då Norge är inne på linjen att hänvisningar till mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter enbart ska finnas med i avtalets förord och eventuellt i punkt längre ner om klimatanpassning. 

Norge framhöll under en presskonferens i Paris att mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter är viktiga för dem. Där framgick att de inte vill utöka skyldigheter länderna har rörande sådana rättigheter, de refererar till existerande skyldigheter.

I FN:s klimatförhandlingar är det medlemsländerna som förhandlar. När det gäller världens urfolk har de i vissa fall, som t ex Sametinget i Norge och även grönländarna, en plats i hemländernas förhandlingsdelegationer. 

Urfolken som inte är med i staternas delegationer deltar på mötena som observatörer och försöker påverka på så sätt. I de nordiska EU-länderna jobbar de samiska representanterna i flera led eftersom Sverige och Finland är knutna till EU:s förhandlingsdelegation.

Per-Jonas Partapuoli representerar Samerådet, en så kallad icke-statlig internationell samisk paraplyorganisation, berättar att de stämt möte med Sverige för att försöka få Sverige att lyfta människo-och urfolksrättsfrågan till EU:s förhandlingsgrupp, så att EU i sin tur tar med sig frågan till förhandlingarna.

- Vi har ett tungt jobb att försöka få in skrivningar rörande människo- och urfolksrättigheter i klimatavtalet, säger Per-Jonas Partapuoli i Samerådet.

Urfolken på klimatmötena organiserar sig sedan sju år i ett gemensamt eget forum - International Indigenous Peoples Forum on Climate Change (IIPFCC). Till Paris har det kommit omkring 250 personer som representerar världens 370 miljoner urfolk.

IIPFCC:s så kallade positioner eller krav inför årets möte handlar bland annat om att man inte vill att den globala uppvärmingen överstiger 1,5 grader, man vill också att urfolkens traditionella kunskaper tas tillvara i klimatarbetet. IIPFCC pekar också på att klimatåtgärder som produktion av förnyelsebar energi på vissa ställen har negativ påverkan på urfolk. 

FN:s klimatkonferens hålls varje år. Den här gången är mötet extra viktigt eftersom det är tänkt att länderna ska komma överens om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020, å det för att begränsa den globala uppvärmningen. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".