Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oklart kring Rounalakraniernas etnicitet

Publicerat onsdag 9 december 2015 kl 06.00
Professor Thomas Wallerström: Etnicitet är ett socialt fenomen
(3:02 min)
Kerstin Lidén och Thomas Wallerström. Foto: Anna Sunna/Sameradion & SVT Sápmi.
Kerstin Lidén och Thomas Wallerström. Foto: Anna Sunna/Sameradion & SVT Sápmi.

Genom sin forskning på kvarlevorna från Rounala ödekyrkogård norr om Karesuando har forskarna kunnat skriva om en del av historien. Men huruvida kvarlevorna är samiska eller inte går inte att säga.

–De undersökningsmetoder som vi har, det material som vi har jobbat med kan inte avgöra om någoting är samiskt eller inte, därmed har vi inte sagt att det inte är samiskt men vi kan inte fastställa att det är samiskt, säger Kerstin Lidén Professor i Laborativ arkeologi vid Stockholms universitet.

Det var 21 kranier och skelett som arkeologen Eskil Olsson på uppdrag från anatomerna i Uppsala grävde upp från Rounala Ödekyrkogård för 100 år sedan.  Liknande gravplundringar gjordes på andra håll eftersom samiska kranier på den tiden var eftertraktade av rasforskarna.

Kerstin Lidén och Thomas Wallerström har undersökt 17 av dessa individer. Rounala ödekyrkogård ligger norr om Karesuando ett område där samer rör sig idag och gjort så under lång tid. Men etniciteten på dem som begravs i Rounala går inte att bestämma, förklarar Thomas Wallerström. 

Går det att säga någonting alls om etniciteten om dem som begravdes där?

 –Det är så med etnicitet att det är ett socialt fenomen, ytterst handlar det om hur man själv identifierar sig, där kan man inte riktigt veta i alla delar. Däremot kan man ju då tänka sig att utifrån en omvärlds definition så kan det ha varit så, säger Thomas Wallerström professor i historiskt arkeologi vid Norges tekniska naturvetenskapliga universitet i Trondheim.

Även om forskarna inte kan slå fast vilka Rounalaindividerna var, pekar det mot att de var samer eftersom flera tycks komma från en inlandsbefolkning som man idag skulle kalla för en samisk befolkning.

- Normalt inom arkeologin brukar man diskutera olika kulturella grupper baserade utifrån den materiella kulturen. Nu finns det inte så mycket materiell kultur eftersom det är ett kristet gravfält, det finns en del fynd som skulle kunna knyta det åt ena eller andra håller, men det är inte helt entydigt och det material som vi har tillgång till har inga artefakter, säger Kerstin Lidén.

Att kristendomen kom tidigare till området vid Rounala än vad tidigare varit vedertaget är en av de viktigaste upptäckterna tycker Thomas Walleström.

–I det här fallet fick vi fram förtidigare dateringar på en kristen kyrkogård i förhållande till vad man tidigare trott om kristnandeprocesser i de här miljöerna, så det var en överraskning, säger Thomas Wallerström och pekar på att kristendomen troligtvis kommit från Norge där det fanns en etablerad kristenhet under senmedeltid.

 –-Det är 350 år tidigare än vad man tänker sig att kristnandeprocessen var från den svenska sidan, isåfall så kan man säga att här är det då centralmakten som skrivit historien fastän den inte överensstämmer med verkligheten på den här platsen, säger Kerstin Lidén.

Vidare visar forskarduons analyser som är bland gjorda genom human-osteologiska undersökningar och isotopanalayser att de som varit begravda i Rounala mest ätit fisk från Atlantkusten, ungefär två dagars vandring bort.  Men huruvida det utesluter att de levde som nomadiserade renskötare går inte säga.

–Det kan vi inte uttala oss om, man har ätit ren men den huvudsakliga födan har varit fisk och det innebär inte att man kan ha gått med renar över fjällen till Lyngenfjorden, men vi tänker oss att sån renskötsel som det är idag har det inte varit, säger Kerstin Lidén.


 

 

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".