Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#cop21

Urfolksrepresentanter inte helt nöjda med Parisavtalet

Publicerat lördag 12 december 2015 kl 19.27
fyra människor firar det nya avtalet. Foto: Francois Mori/AP
1 av 4
Foto: Francois Mori/AP
Aili Keskitalo, sametingspresident i Norge. Foto: Nils-Josef Labba/SVT Sápmi
2 av 4
Aili Keskitalo, sametingspresident i Norge. Foto: Nils-Josef Labba/SVT Sápmi
Josefina Lundgren Skerk. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
3 av 4
Josefina Lundgren Skerk. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
Victoria Tauli-Corpuz. Foto: Anette Niia/ Sameradion & SVT Sápmi
4 av 4
Victoria Tauli-Corpuz. Foto: Anette Niia/ Sameradion & SVT Sápmi

På lördagskvällen skrev världens ledare under ett historiskt klimatavtal. 195 länder ställde sig bakom avtalet med målet om en maximal temperaturhöjning på två grader. - Urfolken har gjort ett enormt arbete i Paris, men avtalet är inte så starkt som vi hoppats på, säger Aili Keskitalo, president för Sametinget i Norge.


Klockan 19.30 på lördag kväll klubbade klimatförhandlingarnas ordförande, Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius igenom det historiska avtalet.

För första gången ställer sig alla världens länder bakom ett klimatavtal.

Avtalet innebär i korthet att målet för att begränsa jordens uppvärmning skärps. Den ska hållas "klart under" två grader och man ska göra ansträngningar för att klara 1,5 grader. De globala utsläppen ska ha nått sin högsta nivå "så snart som möjligt" för att sedan minska.

Avtalet börjar gälla år 2020 men globala översyner av hur arbetet går ska göras var femte år med start 2018.  Utvecklade länder ska också bidra med pengar till utvecklingsländernas klimatfinansiering.

– Otroligt skönt, hela kroppen slappnar av. Det blev en historisk framgång i Paris, världen tog sig samman. Det här är en högtidsdag för mänskligheten, säger Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen.

Avtalstexten betonar i förordet att länderna ska respektera mänskliga rättigheter och urfolk i sina klimatågärder.

Men avtalet har inga bindande skrivningar som rör urfolks rättigheter, vilket den globala urfolksrörelsen hade hoppats på inför Paris-förhandlingarna.

Sametingspresidenten i Norge Aili Keskitalo är besviken över detta, men i stort nöjd över att avtalet är i hamn.

- Det hade kunnat bli mycket värre.

Hon säger också att urfolken har arbetet hårt på plats i Paris och påverkar förhandlingarna på ett positivt sätt.

- Jag är stolt och tacksam över alla duktiga samer som lagt ner kraft och resurser på klimatförhandlingarna: experter, artister, aktivister och politiker. Det värmer mitt hjärta att så många brytt sig om detta, säger Keskitalo.

Sametingets vice styrelseordförande i Sverige, Josefina Lundgren Skerk, skriver bland annat så här i en kommentar till oddasat.se:

- Det är ett ripsteg framåt. Men den globala urfolksgruppens förslag om att våra rättigheter skulle inkluderas i ett bindande, brett ramverk kring mänskliga rättigheter föll alltså bort ur avtalet. Istället blev avtalstexten om urfolkens rättigheter så svag att den inte innebär något verkligt skydd för urfolkens framtid och delaktighet.

Lundgren Skerk skriver vidare:

- Det är tydligt att man är villig att offra andra för sin egen framtid. Att målet inte blev 1.5 C innebär att påverkan på våra marker, vatten och traditionella näringar kommer att bli stor. Detta tillsammans med att länderna inte förbinds att på allvar respektera urfolksrätten innebär stora risker både individuellt och kollektivt för urfolk runt om i världen och inte minst i Sverige.

FN:s specialrapportör i urfolksfrågor, Victoria Tauli Corpuz säger i en kommentar till oddasat.se att avtalet är svagt när det gäller referenser till mänskliga rättigheter och urfolk.

Men hon betonar också att det föregående klimatavtalet överhuvudtaget inte nämner urfolk.

-Jag är ändå nöjd över att urfolken nämns i förordet, säger Tauli Corpuz.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".