Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fyra samebyar söker katastrofstöd av Sametinget

Publicerat tisdag 22 december 2015 kl 05.47
Betande renar. Foto:SVT
Betande renar. Foto:SVT

För tredje året i rad är Kalix koncessionssameby tvungna att utfodra renarna på grund av att dåligt bete, som tre andra samebyar i Sverige.

- Det är tufft, det är blankis överallt i skogen. Vi samlar ihop renarna för utfodring, Gunnar Johansson är ordförande för Kalix koncessionssameby.

Det är det växlande vädret som ställer till det för flera samebyar, i Kalix fall tredje året i rad. Nu har även två andra samebyar i tornedalen problem, Sattajäarvi och Tärendö. Desamma har Mausjaur skogssameby i norra västerbottens län.

- Det är trist. Renen ska ju försörja sig själv, men nu får renägaren försörja renarna. Det är himla trist, säger Johansson.

Totalt har de fyra samebyarna sökt katastrofbete för deras 8000 renar. Men senaste dagarnas blida kan ställa till det för fler i hans närområde tror Gunnar Johansson. Men totalt sett ser det ändå bättre ut jämfört med föregående år. Förra vintern fick 22 samebyar stöd av Sametinget, totalt 8,8 miljoner för foderkostnaderna. Året dessförinnan var det 40 samebyar som satt i den sitsen och sametinget betalade ut 10 miljoner i stöd för utfodring till 35 av de byarna som ansökt om stöd.

Renägarna står själva för hälften av foderkostnaderna berättar Gunnar Johansson i Kalix koncessionssameby som har fullt upp i skogen.

- Problemet blir att de sprids överallt. Vi har fått klagomål. Renarna är på kyrkogårdarna och lite varstans, för de hittar inte mat.

Just nu är hälften av deras renar insamlade och de har börjat utfodra. 4 kronor per ren och dag räknar de med att de kostar. Totalt upp emot 180 000 i månaden blir det i för deras renhjord, om de beviljas stöd av sametinget. En betesinventering ska göras först. renägarna får de betala hälften av summan ur egen ficka.

- Vi har lagt ut flerahundra tusen kronor de senaste åren, säger Gunnar Johansson.

Är det värt det?

- Vi måste ju. Man vill inte att renarna ska svälta ihjäl heller.

Vad har du för förhoppningar för kommande vintrar?

- Vi får hoppas de blir riktiga vintrar som förr. Nysnö och kallt är mycket bättre. Men vi har haft problem nu tre år i raken, säger Gunnar Johansson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".