Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nya rön om tamrenarnas ursprung

Publicerat onsdag 30 december 2015 kl 05.32
Kjell-Åke Aronsson, museichef Ájtte. Foto: Anne Marit Pentha Päiviö / Sameradion & SVT Sápmi
Kjell-Åke Aronsson, museichef Ájtte. Foto: Anne Marit Pentha Päiviö / Sameradion & SVT Sápmi

DNA-analyser visar att tamrenarna i Sápmi är släkt med nenetsernas renar på Yamalhalvön - inte med vildrenarna i Skandinavien.

Renskötseln kan ha kommit som ett färdigt kit från nenetserna säger Kjell-Åke Aronsson, museichef på Ájtte fjäll- och samemuseum och han berättar att de nu har alldeles nya forskningsresultat.

- Det finns några alldeles nya och färska resultat som visar att de är väldigt lik renar som finns och har funnits på Yamalhalvön i Sibirien och där bor nenetserna idag.

Genom att jämföra genetiska prov från både dåtida och nutida tam- och vildrenar i hela norden och med renar från Yamalhalvön kan forskare från Norden och Ryssland visa att tamrenarna i Sápmi är nära besläktade med nenetsernas renar på Yamal.

Kjell-Åke Aronsson menar att det visar på att renskötseln kom från Yamal till Sápmi.

-Jag är lite inne på det att det kan vara ett färdigt kit från nenetserna, hela renskötarkulturen och renarna och allting, säger han.

Samer har sen anpassat och utvecklat renskötseln för att den ska passa in i den egna miljön.

- Som till exempel den utvecklade renmjölkningen, i kåtan har vi den flyttbara bågstångskåtan, sen har vi den båtformade släden, geres, som passar bra i den terräng som vi har i Skandinavien, träd och kuperat. Medan på den platta tundran har man slädar på medar, det fanns ingen anledning att ha en båtformad släde där, säger Aronsson.

Samerna tros ha kommit innan renskötseln och man levde över ett större område än idag säger Kjell-Åke Aronsson.

Han berättar att flera arkeologiska fynd pekar på att renskötseln uppstod för mer än 2000 år sedan i Sibirien.

Samer och nenetser tros ha möts någon gång mellan 400 - 600 år efter Kristus i nuvarande Karelen och på så sätt kom renskötseln till Sápmi.

– Det är en klimatiskt kall period, säkert gynnsam för renskötseln. Troligen var också samer och nenetser grannar. Så det är nog inte så långsökt att samerna tagit över renskötseln av nenetserna och även renarna.

- Man behöver inte uppfinna hjulet flera gånger. Är det någon grupp som domisticerat renarna så är det kanske lättare att skaffa dem därifrån än att man ska börja experimentera själv. Det skulle kunna förklara varför dagens tamrenar inte är släkt med de Vildrenar som var tidigare, säger Kjell-Åke Aronsson.

Kjell-Åke Aronsson har sedan länge forskatpå renskötselns introduktion, Knut Røed, professor på Veterinärhögskolan i Oslo står bakom de genetiska analyserna och forskningsresultaten är så nya att de ännu inte är publicerad i någon forskningstidskrift eller liknande.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".