Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nenetser har lärt samerna renskötsel

Publicerat torsdag 7 januari 2016 kl 09.55
1 av 2
Rátkagárddis Njavis. Govven: Maria Dahlgren, Sameradion & SVT Sápmi
2 av 2
Rátkagárddis Njavis. Govven: Maria Dahlgren, Sameradion & SVT Sápmi

Ny genealogisk och arkeologisk forskning visar att samer har lärt sig renskötsel från nenetserna i Ryska Jamal. Men samerna som är på renskilning i Kaitum tror inte på dessa rön. 


Renarna i Sápmi är mer genetisk lika renarna som Nenetserna driver med än den gamla vildrenen i Sápmi. Ny forskning visar att samerna har lärt sig renskötsel från nenetserna i norra Ryssland. Det anser arkeologen Kjell Åke Aronsson, som också är museichef vid Ájtte fjäll- och samemuseum. 

– Samernas och nenetsernas renskötsel är tämligen lik varandra...och går vi tillbaka till historien är det troligen så att samer och nenetser var grannar och det kanske inte är så långsökt som vi tror att samerna har tagit över renskötseln av nenetserna, säger Kjell Åke Aronsson.

Här på skiljningsgärdet i Kaitum vill inte folk ens höra om att samerna inte skulle själva kommit på renskötseln men importerat kunskapen någon annanstans. 

– Om det nenetser och samer har liknande renskötsel är inget konstigt, för vi lever ju i arktisk. Vi har liknande klimat, liknande natur. Självklart liknar även vårt levnadssätt, säger Majlis Skaltje. 

– Bara för att det finns två folkslag som bedriver renskötsel på liknande sätt behöver det inte behöva att den ena har fått kunskap av den andra, istället har det kanske varit ett ömsesidigt utbyte av kunskap, säger Nils Olof Parffa.

Äldre forskning visar att renskötselns vagga är i dagens Ryssland och det är det som är grunden för den nya forskningen. 

Jag förstår inte vad de ska få ut av det och själva syftet med forskningen, sen blir man orolig oavsett om de har belägg för det. Hur kan den forskningen användas  och till vilket syfte. Man har en inbyggd misstro mot forskning som bedrivs utifrån mot samer och renskötsel, säger Nils Olof Parffa.

– Någonstans mellan 400 och 600 e.Kr, vi får en ny typ av boplatser, härdar, arranplatser efter kåtor. Då kommer renskötseln in och sen naturligtvis utvecklas renskötseln efter sina förutsättningar bland samerna, säger Aronsson.

– Det tror jag inte förän någon äldre kommer och berättar för mig, säger Lars Keinil. 


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".