Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#TjernobylSápmi

Radioaktiva nedfallet fick dem att flytta renarna

Publicerat tisdag 19 april 2016 kl 11.00
1 av 2
Stig Åhrén, bild från tv-programmet Sápmi - Strålande natur från 1989 om följderna efter Tjernobylolyckan. Foto: Per Niia/ SVT
2 av 2
Stig Åhrén, bild från tv-programmet Sápmi - Strålande natur från 1989 om följderna efter Tjernobylolyckan. Foto: Per Niia/ SVT

Ohredahke och Raedtievaerie samebyar i norra Jämtland flyttade till Dalarna med renarna efter Tjernobylolyckan 1986. - Vi fick panik när vi fick höra om Tjernobyl, minns renägaren Stig Åhrén, Ohredahke sameby.

Se klippet ovan med renägaren Stig Åhrén 1989, från programmet Sápmi - Strålande natur, som du kan se i sin helhet på SVT Play Oddasat.

Västerbotten och norra Jämtland påverkades av Tjernobylolyckan 1986.

Vi ringde upp Stig Åhrén i Ohredahke sameby i norra Jämtland som var en av renägarna i de två samebyarna som hösten 1986 flyttade med renarna till området kring Bunkris i Dalarna.

- Vi fick ju panik när vi fick höra om Tjernobyl. Och vi var hemskt rädda för i början visste ju ingen någonting om hur det var.

Hur kom ni på att lämna era vanliga vinterbetesmarker?

- Om jag kommer ihåg rätt så kom det alarmerande rapporter från Finland som gjorde att vi sökte via länsstyrelsen att få flytta till andra ”renare” marker. Vi såg våra egna vinterbetesmarker som rena döden och vi ville inte att våra renar skulle äta den laven.

Stig Åhrén minns tiden i Dalarna med värme.

- Det var den bästa tiden jag varit med om. Framför allt fina betesmarker för renarna. Och sen de härliga och hjälpsamma människorna som bodde där. Vi blev så hjärtligt bemötta.

Det var under vintrarna från 1986-1988 som samebyarna flyttade med renarna till Dalarna. Det var efter ett beslut från dåvarande lantbruksstyrelsen som gjorde att de slutade.

- Vi skulle inte få flytta med hela renhjorden dit, utan bara med slaktflocken. Och det gick ju inte, vi kunde ju inte dela på hjorden och på oss själva.

Stig Åhrén beättar om den första renslakten hösten 1986. Det hade betämts att renarna skulle kasseras, han berättar att en av förslagen var att renägarna själva skulle gräva gropen där renkropparna skulle slängas i.

- Ja, det var hemskt. Det kändes väldigt olustigt att vi skulle gräva graven för våra renar. Som tur blev det inte så.

Våren 1987 som var första våren efter Tjernobylolyckan var otroligt varm och fin berättar Stig.

- Det var otroligt mycket kalv. Tror inte att jag sett så stora och många kalvar någon gång. Jag vet inte vad det berodde på. Samtidigt så var det mycket kalv som dog. Stora fina kalvar som bara dog.

Tror du det berodde på Tjernobylolyckan?

- Det vet jag inte och det är svårt att säga varför det var så. Men det kommer jag ihåg och det var tungt att se de döda kalvarna.

Sameredaktionen på SVT gjorde flera program om följderna av Tjernobylolyckan, 1986, 1989 och 1996. Se dem på SVT Play Oddasat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".