Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#TjernobylSápmi

Tjernobylolyckan förändrade rennäringen

Publicerat onsdag 20 april 2016 kl 14.56
1 av 2
Lars Olov Baer, Vilhelmina norra sameby påverkar fortfarande av Tjernobylolyckan som inträffade för 30 år sedan. Foto: Stefan Karlsson / Sameradio & SVT Sápmi
2 av 2
Lars Olov Baer, Vilhelmina norra sameby påverkar fortfarande av Tjernobylolyckan som inträffade för 30 år sedan. Foto: Stefan Karlsson / Sameradio & SVT Sápmi

Det är 30 år sedan Tjernobylolyckan. Det radioaktiva nedfallet påverkade renskötarna i Västerbotten och norra Jämtland och de påverkas än i dag. 

Se tidslinjen från byggstarten av Tjernobyl 1970 fram till idag och hur det påverkat människorna och renskötseln.

Ännu idag måste man i Västerbotten och norra Jämtland på hösten utfodra renar som ska på slakt på grund av cesiumhalterna.

- Ja, vi måste ju det. Vi har inget annat val, men man är ju som en bonde då man håller på med slaktrenarna. Man ska dit varenda dag i sextio dagar, säger Lars Olov Baer i Vilhelmina norra sameby i Västerbotten. 

Lars Olov Baer var 20 år när Tjernobylolyckan inträffade 1986 och han minns den väl.

- Jag minns det som det vore i går. Vi hade dragit slaktrenar i rengärdet i Gielas. Redan då visste jag att allt skulle kasseras, för värdena var redan så höga. Det var vemodigt. För jag visste ju att inget blir mat åt människor. 

Från Tjernobyl kom vinden med radioaktivt nedfall till Norden. Sverige fick det största nedfallet, renskötselområdet i Finland påverkades inte. I Sverige kasserades över 73 000 renkroppar och i Norge närmare 18 000 renkroppar 1986.

Kostnaden för rennäringen det året låg på 117 miljoner kronor. I fjol betalade svenska staten 3,2 miljoner kronor i ersättning till de renskötare som ännu påverkas. 

Sören Långberg är rennäringskonsulent vid Sametinget och arbetar med att mäta cesiumhalten på renar. Slaktkroppar som har över 1500 bequerel kasseras. Säsongen 2014/2015 kasserades två renar och de senaste fem åren har det kasserats 142 renar.

- Tack vare de här åtgärderna behöver vi inte kassera så mycket djur, säger Långeberg.

Renar som slaktas under vintern ska stödutfodras i minst 45 dagar och alla renar som slaktas i det förorenade området kontrolleras innan. 

- Det är ju bara att konstatera att det är ett långvarigt problem när man får sådana nedfall och då det lagras i mark och lav. Det tar väldigt lång tid innan avfallet bryts ner, säger Sören Långberg. 

På 30 år har cesiumhalten i marken minskat med hälften. Men djur som äter lav och svamp har högre halter av cesium än vad Livsmedelsverket rekommenderar. Hur länge det radioaktiva cesiumet finns kvar kan ingen riktigt svara på. 

Lars Olov Baers son Anders eller Ante som han kallas, var inte ens påtänkt när Tjernobylskatastrofen inträffade, men det påverkar ändå hans vardag. 

- Kommer det att ta 30 år till eller kommer jag att få uppleva att det är helt rent? Att cesiumhalten är så pass låg att jag kan ta mig en matren när jag vill, undrar Ante Baer. 

- Jag hoppas att de unga inte behöver fortsätta så här, för det är ett heltidsjobb bara att mata renarna, avslutar Lars Olov Baer. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".