Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sápmi

Föreslår gemensam samedefinition

Publicerat fredag 29 april 2016 kl 09.22
Sanila-Aikio: Viktigt med gemensam grund
(1:25 min)
Tiina Sanila-Aikio. Foto: Pirita Näkkäläjärvi / Yle
Tiina Sanila-Aikio. Foto: Pirita Näkkäläjärvi / Yle

Sametinget i Finland föreslår att sametingen tar fram en gemensam samedefinition som ska ingå en nordisk samekonvention.
Inbjudan till diskussioner har skickats till både Sametinget i Sverige och Norge.
Sametinget i Finland, har inte lämnat något förslag på innehåll, vilket felaktigt beskrivits på oddasat.se tidigare. 

Frågan om samedefinitionen är en av de hetaste samepolitiska frågorna i Finland.

Inför förra årets sametingsval i Finland beslutade Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja 93 personer rösträtt som Sametinget inte godkänt som röstberättigade.

Beslutet väckte häftig kritik från majoriteten av Sametingets ledamöter i Finland - och ledande företrädare för Sametinget i både Norge och Sverige samt Samerådet stämde in i kritiken.

Kritikerna menade att domstolen med sitt beslut undergräver Sametingets självbestämmande och hänvisade bland annat till FN:s urfolksdeklaration.

Nu föreslår alltså Sametinget i Finland att de tre sametinget tar fram en gemensam definition på vem som ska ha rösträtt i Sametinget. Tiina Sanila-Aikio säger att en gemensam samedefinition inte bara är till gagn för samerna i Finland, utan det skulle stärka alla samer, framförallt i de nordiska länderna.

-Det är viktigt att vi har en gemensam grund så att inte riksgränserna splittrar vårt samhälle åt olika håll. Det skulle också vara ett erkännande av det samiska självbestämmandet, säger Sanila-Aikio.

Det har under senare år kommit krav från flera olika samepolitiska håll på att sametingen bör arbeta för en gemensam samedefintion. De samiska organisationerna har via sin paraplyorganisation Samerådet fört fram detta krav liksom de tre sametingens samarbetsorgan, samiskt parlamentariskt råd.

Sametinget i Finland lägger nu alltså fram ett förslag om att diskutera en gemensam samedefinition, tänkt att ingå i en nordisk samekonvention, som just nu är under förhandling.

I Sverige och Norge ser samedefinitionen nästan likadan ut - i Norge kan man dock hävda språkkunskaper ännu en generation längre bak.

Den finska samedefinitionen ser annorlunda ut - där man kan nämligen få rösträtt om man är efterkommande till personer betecknade som lappar, som funnits upptecknade i jordeböcker och mantalslängder som sträcker sig flera hundra år tillbaka.

Sametinget i Finland söker nu stöd för sitt förslag från sametingen i Sverige och Norge och förhoppningen är att kunna presentera ett gemensamt förslag vid nästa förhandlingsmöte om en nordisk samekonvention i maj.

-Det väger tungt att gå fram med ett gemensamma förslag i så många frågor som möjligt, säger Tiina Sanila-Aikio.


Samedefinition Finland

Med same avses i denna lag den som anser sig vara same, förutsatt att

1) han själv eller åtminstone någon av hans föräldrar eller far- eller morföräldrar har lärt sig samiska som första språk,

2) han är efterkommande till en sådan person som har antecknats som en fjäll-, skogs- eller fiskelapp i jordeböckerna eller uppbörds- och mantalslängderna eller att

3) åtminstone någondera av hans föräldrar har antecknats eller hade kunnat antecknas som röstberättigad vid val av delegationen för sameärenden eller sametinget.

Samedefinitionen i Norge

Alla som förklarar att de uppfattar sig själv som same, och som antingen,

  1. a) har samiska som hemspråk, eller

    b) har eller har hatt föräldrar, mor- eller farföräldrar, eller deras föräldrar med samiska som hemspråk, eller

    c) är barn till en person som står eller har stått i röstlängden.

Samedefinitionen i Sverige

Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och

1. gör sannolikt att han eller hon har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

2. gör sannolikt att någon av hans eller hennes föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".