Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sápmi

Jonsson ser problem med förslaget om gemensam samedefinition

Publicerat söndag 1 maj 2016 kl 06.00
"Blir oerhört svårt"
(1:57 min)
Håkan Jonsson. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
Håkan Jonsson. Foto: Sameradion & SVT Sápmi Foto: Olle Kejonen

I förra veckan bjöd Sametinget i Finland in till diskussioner om gemensam samedefinition, tänkt att ingå i den nordiska samekonventionen.
Sametingets styrelseordförande i Sverige, Håkan Jonsson, tycker förslaget är intressant men tror initiativet kommer alltför för sent.

Håkan Jonsson har inte sett inbjudan från Sametinget i Finland när oddasat.se pratar med honom på fredag eftermiddag.

-Det här konventionsarbetet har pågått under lång tid och man har malt flera av kapitlen i flera varv och att ta upp det här i konventionen kommer bli oerhört svårt, säger Jonsson.

Frågan om samedefinitionen är en av de hetaste samepolitiska frågorna i Finland.

Inför förra årets sametingsval i Finland beslutade Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja 93 personer rösträtt som Sametinget inte godkänt som röstberättigade.

Beslutet väckte häftig kritik från majoriteten av Sametingets ledamöter i Finland - och ledande företrädare för Sametinget i både Norge och Sverige samt Samerådet stämde in i kritiken.

Nu bjuder alltså Sametinget i Finland in sina kollegor i Norge och Sverige till diskussioner om en gemensam definition på vem som ska ha rösträtt i Sametinget.

Sametingets ordförande i Finland Tiina Sanila-Aikio säger att en gemensam samedefinition i den nordiska samekonventionen skulle ha en stor symbolisk betydelse och samtidigt stärka det samiska självbestämmandet.

Det är sametingslagen i respektive land som reglererar rösträtten.

I Sverige och Norge ser lagen nästan likadan ut - men den finska samedefinitionen ser något annorlunda ut.

Där man kan nämligen få rösträtt om man är efterkommande till personer betecknade som lappar, upptecknade i jordeböcker och mantalslängder som sträcker sig flera hundra år tillbaka.

Det har under senare år kommit krav från flera olika samepolitiska håll på att sametingen bör arbeta för en gemensam samedefintion.

Samerådet har vid sin konferens 2013 beslutat att få till stånd en harmonisering av samedefinitionen och uppmanat sametinget att arbeta för detta - något de upprepat i en skrivelse till de tre sametingen i fjol.

Även sametingens gemensamma organ samiskt parlamentariskt råd har lyft frågan och nu kommer alltså ett initiativ från Sametinget i Finland, som hoppas kunna ta upp frågan vid nästa förhandlingsrunda om samekonventionen i maj.

Men förhandlingarna om samekonventionen är i sluttampen och Håkan Jonsson är inte optimistisk när det gäller en gemensam samedefinition.

-Jag skulle bli förvånad om man överhuvudtaget tar upp och diskuterar frågan. Men man ska aldrig säga aldrig, säger Håkan Jonsson.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".