Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Renbetesförslag drabbar sameby som inte har renar på bete i Norge

Publicerat tisdag 3 maj 2016 kl 05.23
Karl-Johan Juntti: Vi blir av med nästan alla vinterbeten
(2:48 min)
Betande renar. Foto: SVT
Betande renar. Foto: SVT

Vittangi sameby är emot förslaget på renskötselkonvention. Samebyn menar att det blir stora konsekvenser trots att man själv inte ens bedriver gränsöverskridande renskötsel. I Luleå idag hålls det tredje dialogmötet.

Karl-Johan Juntti från Vittangi sameby ska på mötet idag. Det är ett av flera dialogmöten i det långdragna arbetet om renskötselkonventionen mellan Norge och Sverige.

Vittangi sameby är emot förslaget till ny renskötselkonvention.

 – Den här konventionen med de här områdesprotokollen är helt otänkbara, eftersom det blir så omfattande på en sameby, att vi blir av med nästan alla vinterbeten.

Under våren har Näringsdepartementet bjudit in samebyar, kommuner, myndigheter och intresseföreningar till dialogmöten - sändlistan är 91 intressenter lång.

I över tio år har de båda länderna inte haft någon fast överenskommelse om hur den gränsöverskridande renskötseln ska gå till. Norge har å sin sida gjort 1972-års konvention till lag, efter att den upphörde att gälla 2005. Samebyar i Sverige har samtidigt lutat sig mot lappkodicillen från 1751, där rättigheterna till gränsöverskridande renbete erkändes av staterna.

Tanken med dialogmötena är att förankra och informera om det pågående arbetet med renskötselkonventionen, och bjuda in till diskussion om arbetet.

Anders Erling Fjällås, ordförande i Semisjaur Njarg, är positiv till det liggande förslaget.

 – Vi ser att det helt klart finns incitament som skulle underlätta väsentligt för vår del. Vi har en situation i södra Norrbotten där vi har en situation med ganska omfattande sammanblandningar med norska distrikt och det medför ju ganska stora utmaningar att hantera två länders myndigheter när det gäller transporter, möjligheter till slakter och alla praktiska detaljer då du ska korsa en gräns, säger Anders Erling Fjällås.

2009 kom kom ett förslag om en ny konventionstext. Efter att förslaget sågades från samiskt håll bildades en arbetsgrupp med representanter från Sametingen i Sverige och Norge och renägarorganisationer. 

2014 kom gruppen med förslag till ändringar i konventionstexten, men inte när det gäller områdesprotokollen - alltså hur renbetesmarkerna ska fördelas på norsk och svensk sida.

Karl-Johan Juntti, som representerar Vittangi sameby i den här frågan, tycker inte det är rimligt att samebyn som inte ens bedriver gränsöverskridande renskötsel, enligt områdesprotokollen ska bli av med marker.

 – Den har arbetats fram utan att samebyn har fått varit delaktiga. Ändå tas det ifrån mark från vårt område, som ska bli ett norskt konventionsområde. Det går inte att bedriva renskötsel i Vittangi sameby om de här konventionsområdena börjar gälla, de borde ha förkastat de här områdena ur områdesprotokollen helt enkelt, säger Karl-Johan Juntti i Vittangi sameby.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".