Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
FN-granskning

Samiska rättigheter i fokus i rapport till FN

Publicerat måndag 9 maj 2016 kl 03.36
Jansson-Pearce: Sverige berättar inte om bristerna
(3:13 min)
Förenta Nationerna i Genève. Foto: Anna Sunna/Sveriges Radio Sameradion
1 av 2
Förenta Nationerna i Genève. Foto: Anna Sunna/Sveriges Radio Sameradion
Jenny Jansson Pearce, generalsekreterare vid Fonden för mänskliga rättigheter. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.
2 av 2
Jenny Jansson Pearce, generalsekreterare vid Fonden för mänskliga rättigheter. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.

Ett tiotal civilorganisationer i Sverige riktar nu skarp kritik mot svensk samepolitik. I en kommande rapport till FN pekar organisationerna på en rad brister när det gäller samiska rättigheter.
Sverige ska svara på kritiken i ett FN-förhör i Genéve i juni.

Det är FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som den här gången granskar Sverige.

Kommittén består av 18 oberoende experter som vart femte år granskar de stater som ratificerat FN:s konvention på området.

Kommittén har bett Sverige att svara på en rad frågor inför förhöret, inte bara när det gäller samiska rättigheter – och även civilsamhället ges i samband med dessa granskningar möjligheter att komma in med synpunkter.

Fonden för mänskliga rättigheter förbereder tillsammans med 15 andra organisationer en så kallad skuggrapport till FN där man riktar skarp kritik mot Sveriges samepolitik, men också mot statens retorik gentemot FN.

-Sverige berättar det man är bra på men väldigt lite om de brister som finns, säger Jenny Jansson Pearce, generalsekreterare vid Fonden för mänskliga rättigheter.

Vilka brister ser ni?

- Rätten till mark och vatten kopplat till minerallagen och gruvnäringen är en av de stora frågorna. Vi ser en försämring de senaste åren där samernas intressen ser som ett särintresse som ställs mot andra ekonomiska intressen där rättigheterna väger väldigt lätt, säger Jenny Jansson Pearce.

Fonden för mänskliga rättigheter och de övriga organisationerna pekar just på att den svenska mineralpolitiken och minerallagen fått förödande konsekvenser för de samiska rättigheterna de senaste åren som står in strid med både internationell urfolksrätt och samernas rätt till självbestämmande.

Ett exempel som organisationerna pekar ut är när den förra regeringen prioriterade en nickelgruva i Rönnbäck i Tärnaby före renskötseln och övriga samiska intressen.

Men organisationerna tar i sin rapport även upp Sametingets begränsade mandat och inflytande samt att svensk lagstiftning har gjort att samebyar som blivit stämda av markägare i sedvaneprocesser om renbetesmarker också fått bära bevisbördan.

Mot bakgrund av detta kräver organisationerna att Sverige ratificerar ILO-konventionen 169 om urfolks rättigheter samt att en nordisk samekonvention färdigställs och införlivas i lagstiftningen.

Organisationerna kräver också större samisk inflytande över markexploateringar samt att regeringen inrättar en sanningskommission för att belysa och kompensera kränkningar mot samer.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".