Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Får kungligt forskarstipendium

Publicerat måndag 16 maj 2016 kl 12.28
Anna-Maria Rautio: Oerhört viktiga för överlevnaden
(1:54 min)
Anna-Maria Rautio
Anna-Maria Rautio. Foto: Erik Nordblad.

Forskaren Anna-Maria Rautio vid Skogsmuseet i Lycksele får 85 000 kronor i forskningsstipendium av kungen. Hennes forskning ger en bredare bild av hur samiskt resursutnyttjande sett ut historiskt.

I sin doktorsavhandling har Anna-Maria Rautio, som jobbar på skogsmuseet i Lycksele och i sin forskning är knuten till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå, skrivit om hur samerna i ett halvt årtusende nyttjat träd och växter.

- Det kanske är lätt att få för sig att det är bara renen som varit viktigt, men om vi går längre tillbaka i tiden så var ju alla skogens och naturens resurser oerhört viktiga för överlevnaden.

Anna-Maria Rautio har framförallt studerat hur man använt tallinnerbarken i födan i norra Sverige, framförallt i Arjeplogs kommun. Internationell forskning visar att den här resursanvändningen varit vanlig i hela det cirkumpolära området, alltså de arktiska och subarktiska tundre- och skogsområdena i norr, samtidigt som det inte finns särskilt många studier när det gäller det här från vare sig Finland eller Ryssland.

Därför tänker sig Anna-Maria Rautio att pengarna kommer väl till pass i sin historiskt inriktade miljövetenskap.

- Det skulle vara väldigt kul att åka ut och göra lite fältarbeten för att se spåren av det här i landskapet från även de här regionerna, säger Anna-Maria Rautio.

Forskningen menar hon ger bättre förståelse för hur landskapet används i ett längre tidsperspektiv, var man har uppehållit sig och vilka resurser man har nyttjat.

- Det är det som jag tycker är väldigt häftigt med just tallar och bruket av tallen. För tallar kan ju leva i flera hundra år och lämnar ju ett spår av det här nyttjandet som går att datera till en årsnoggrannhet om man tittar på årsringarna.

Vad kan man ha för nytta av det i samhället?

- Dels tycker jag att det är intressant eftersom det är en del av samernas historia, hur man har levt och hur livet såg ut för länge sedan. Dessutom ger det en precis information om var man uppehållit sig, vilka områden man har använt, säger Anna-Maria Rautio.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".