Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Internationellt

Fortsatt dystert för urfolk – men Kanada står för hoppet

Publicerat onsdag 18 maj 2016 kl 15.30
Laila Susanna Vars: Sámedikkit ovdagovvan álgoálbmogiidda Chiles
(7:29 min)
Urfolken marscherade till San Fransisco-torget i Quito Foto: Lari Honkanen/Sameradion & SVT Sápmi
1 av 4
Urfolken marscherade till San Fransisco-torget i Quito Foto: Lari Honkanen/Sameradion & SVT Sápmi
Laila Susanne Vars, direktör för Gáldu, det norska resuscentret för urfolkrättigheter. Foto. Anna Sunna/Sameradion
2 av 4
Laila Susanne Vars, direktör för Gáldu. Foto: Anna Sunna /Sveriges Radio Sameradion
Kanadas premiärminister Justin Trudeau fotas tillsammans med supportrar. Foto: Paul Chiasson/TT.
3 av 4
Kanadas nye premiärminister Justin Trudeau. Foto: Paul Chiasson/TT.

Mord, hot och trakasserier. Markstölder och andra intrång. Organisationen Iwgias senaste rapport om läget för urfolken är ingen munter läsning. Men det finns hopp – Kanadas nyvalda regering ses som en förebild.

Vid en tillställning i samband med FN:s urfolksforum i New York presenterades under tisdagen organisationen Iwgias årsrapport om världens urfolk.

På plats fanns bland annat FN:s specialrapportör i urfolksfrågor Victoria Tauli-Corpuz.

- Trots att den juridiska utvecklingen av mänskliga rättigheter i förhållande till urfolksrättigheter går framåt, så fortsätter allvarliga kränkningar av dessa rättigheter med oförminskad styrka, säger Tauli-Corpuz.

Rapporten består av redogörelser från 54 olika länder samt 12 artiklar med internationellt fokus.

Situationen är alarmerande på många håll – det sker knappt någon socio-ekonomisk utveckling och landrättigheterna är under ständigt hot, speciellt från industriella intressen.

Planerna på en gruva i Kvalsund i Finnmark i Nordnorge är ett projekt som särskilt lyfts fram i rapporten som ett stort hot mot samiska näringar och samisk kultur.

Rapporten slår också fast att de mänskliga rättigheterna ständigt kränks med arresteringar, hot och till och med mord på urfolksledare. Det senaste exemplet är Berta Caceres, urfolksaktivist från Honduras som i vintras mördades, förmodligen för sin kamp mot vattenkraftsutbyggnad.

Urfolkskvinnors utsatta situation lyfts också fram som ett stort problem i rapporten.

För första gången sedan 2011 ägnas ett kapitel av Iwgias årsrapport  särskilt åt samernas situation och det är kompetenscentret för urfolksfrågor, Gáldu, i Kautokeino som skrivit avsnittet.

- Vi har erbjudit oss att skriva ett kapitel. Det har varit svårt att få tag i forskare som har kunna ge en översiktlig bild över situationen för samerna i alla tre länder, säger Laila Susanne Vars, direktör för Gáldu.

Gáldu redovisar i första hand utmaningar och aktuella frågor som rör samiska rättigheter i de fyra olika länderna.

I Sverige, Norge och Finland är landrättigheter en gemensam utmaning som lyfts fram genom olika exempel.

Den planerade gruvan i Kvalsund i Nordnorge liksom gruvplanerna i Tärnaby och Jokkmokk är enligt rapporten projekt som tagit lite hänsyn till samiska näringar och rättigheter.

Gemensamt för de tre projekten är att mötts av starka samiska protester, både lokalt, regionalt och samnordiskt.

När det gäller Finland är frågan om ILO-konventionen 169 om urfolks rättigheter ett exempel som åskådliggörs – regeringen föreslog en ny lag till grund för en ratifikation av konventionen men fick inte igenom detta i riksdagen.

Diskussionerna om samedefinitionen i Finland lyfts också fram i rapporten. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade ju inför förra årets sametingsval att godkänna 93 personer till röstlängden som Sametinget tidigare underkänt.

Detta möttes av kraftiga protester från Sametinget i Finland, men även de övriga sametingen, Samerådet och ledande jurister på området.

Situationen för samerna i Ryssland beskrivs inte alls lika omfattande som i de nordiska länderna. I rapporten konstateras dock att de ryska samerna har gjort försök att bilda ett eget sameting och även valt ledamöter – men de ryska myndigheterna har inte erkänt detta.

Iwgias årliga rapport om urfolk pekar inte bara på problem, utan tar även fram den utveckling som sker. Urfolksfrågor har fått en större plats i FN-systemet enligt Iwgia.

Rapporten belyser även framsteg på nationell nivå – och här lyfts Kanada fram som ett av de bästa exemplen. Kanadas nyvalda premiärminister Justin Trudeau har hyllats för sina ambitioner med urfolkspoltiken.

Han har lyft in urfolksrepresentanter i regeringen och under öppnandet av FN:s urfolksforum i New York i förra veckan meddelad Kanadas regering att de efter snart tio år nu godkänner FN:s urfolksdeklaration.

- Kanada får mycket beröm men det är också roligt att se hur urfolken i Chile jobbar för att skapa folkvalda organ liknande Sametinget, säger Laila Susanne Vars.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".