Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Domsjö fabiker i Hörnettområdet med kraftig rökutveckling som följd.
(Publicerat idag kl 15.15)
#samekranium

Föreslår fördjupad forskning om kvarlevor

Publicerat måndag 30 maj 2016 kl 04.45
Fredrik Svanberg: Ökad kunskap borde ligga i allas intresse
(6:54 min)
Skelettdelar från Offerdal. Foto: Jörgen Heikki, SR Sámi radio.
1 av 2
Skelettdelar från Offerdal. Foto: Jörgen Heikki, SR Sámi radio.
Fredrik Svanberg, forskningschef, Historiska muséet, Stockholm. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion.
2 av 2
Fredrik Svanberg, forskningschef, Historiska muséet, Stockholm. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion.

Det finns mänskliga kvarlevor från samer på 11 olika museer i Sverige.
Det konstaterar Statens historiska museer i en rapport till regeringen.
Museet föreslår därför mer forskning om samiska kvarlevor – samt nationella riktlinjer för hanteringen av mänskliga kvarlevor.

Det var i höstas som Statens historiska museer fick i uppdrag av regeringen att göra en kunskapsöversikt över mänskliga kvarlevor vid offentliga museer i Sverige.

Nu är rapporten överlämnad och där konstaterar museet att minst 66 museer har mänskliga kvarlevor från tiotusentals individer i sina samlingar. Detta framkommer efter en enkät som 240 museer svarat på.

-Jag tror många museer behöver stöd, både när det gäller hanteringen av kvarlevor och vid etiska frågor. Jag tror många museer är positiva till det, säger Historiska museets forskningschef Fredrik Svanberg om förslaget till nationella riktlinjen om mänskliga kvarlevor.

Majoriteten av kvarlevorna kommer från arkeologiska undersökningar i Sverige.

En mindre del kommer även från äldre anatomiska samlingar där kvarlevor användes exempelvis vid medicinska studier eller så kommer kvarlevorna via expeditioner, antingen utomlands eller till Sápmi.

Av dessa insamlade kvarlevor kommer de flesta från samer och andra urfolk och insamlandet omgärdas av stora etiska dilemman.

Många av de samiska kvarlevorna är helt sonika uppgrävda från sina gravar i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet och användes bland annat för rasbiologisk forskning.

-Vi tror att en fördjupad forskning kring dessa kvarlevor skulle ge ett bra underlag när det gäller hanteringen och hur de ska återföras. Det skulle behövas en grundlig kunskapssammanställning. Det skulle alla ha glädje av och borde ligga i allas intresse, säger Fredrik Svanberg.

Det finns som sagt samiska kvarlevor på 11 olika museer – den största samlingen finns i Uppsala.

Fredrik Svanberg har i ett tidigare forskningsprojekt gått igenom den anatomiska samlingen i Uppsala, som finns prydligt dokumenterat i särskilda kataloger.

 Svanberg har i sin forskning visat att 53 kranier och 15 skelett från samer har funnits i samlingarna, ett antal av dessa har återfunnits.

Men under senare tid har även en samling om 25 kranier uppgrävda från Gammplatsen i Lycksele påträffats i Stockholm. Dessa kranier grävdes upp på 50-talet men Västerbottens museum vill nu ombesörja en återbegravning av dessa kranier.

Historiska museet har alltså nu lämnat över sin slutrapport till regeringen med två skarpa förslag:

Vi rekommenderar att ett större grepp tas om frågan kring kvarlevor från mino­ritetsgrupper och urfolk i svenska samlingar genom att en mera ingående kun­skapssammanställning utförs i form av en fördjupad forskningsuppgift på statligt initiativ. Uppdraget bör innefatta en närmare kartläggning av förekomsten av denna slags kvarlevor i samlingar vid museer och myndigheter samt bakgrunden kring insamling, hantering och användning över tid.

Vi rekommenderar också att nationella riktlinjer för hanteringen av mänskliga kvarlevor vid museer i Sverige tas fram på statligt initiativ och som komplement till museiorganisationen ICOM:s etiska regler och till de föreskrifter för upp­dragsarkeologin som Riksantikvarieämbetet ansvarar för. Riktlinjerna bör gälla just för museernas arbete.

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".