Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Mot FN:s klimatmöte, med få resurser

Publicerat tisdag 27 september 2016 kl 12.05
Josefina Skerk
Josefina Skerk åker till Marocko för sametinget om en månad

Efter kritiken under förra årets klimatmöte i Paris, backade regeringen och gav plats i delegationen för sametinget inför årets möte. Sametinget kommer skicka en styrelseledamot, men har fått prioritera hårt för att ha råd med resan.

Den svenska delegationen på 59 personer i Paris innehöll ingen sametingsrepresentant, till skillnad mot för de norska och finska delegationerna. Kritik kom både från samiskt håll och från andra delegationer. Svenska regeringen backade och sametinget har under året varit med på de förberedande mötena inför årets möte i Marrakech, Marocko.

Vice styrelseordförande Josefina Skerk kommer vara sametingets representant i den svenska delegationen.

- Det är nu vi kommer in i stadierna om hur det här avtalet ska förverkligas. Men det är vissa saker vi fortfarande diskuterar, som det att sametinget bekostar resan. Regeringen borde ta ett större ansvar för vårt deltagande, när de håller oss på minibudget, säger Skerk.

FN:s klimatkonferens COP22 kommer hållas i Marrakech i november, och där ska det diskuteras hur klimatavtalet som slöts i Paris av 195 länder ska genomföras. Avtalet innebär bland annat att ökningen av jordens medeltemperatur ska hållas under två grader, gärna under 1,5 grader.

Klimatminister Isabella Lövin svarar via mail att urfolksperspektivet är viktigt både i Sverige och världen, därför är sametinget med i delegationen nu. När det gäller resekostnaderna så betalar myndigheterna själva, svarar hon. 

De svenska och finska delegationerna till Marrakesh kommer innehålla varsin sametingsrepresentant. 

- Det finns skrivningar i avtalet om att staterna ska ta hänsyn till urfolks rättigheter, även om det blev svagare än vad vi ville ha. Så självklart måste vi vara med på de här mötena och i det här arbetet, säger Josefina Skerk.

Varför är det viktigt att det talas om just urfolk, varför inte alla som bor i områdena?

- Det är de som oftast är de mest sårbara, som har minst gehör hos ländernas regeringar. Vi har särpräglade kulturer och en tuff historia, det är viktigt att det vägs in och tas hänsyn till. Det finns många exempel där klimatprojekt används som svepskäl för att ta marker från urfolk, och som leder till att urfolk mördas.

Parisavtalet börjar gälla år 2020, förutsatt att minst 55 länder ratificerat avtalet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".