Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#sametinget

Osäker framtid för fortsatta väljarundersökningar

Publicerat fredag 7 oktober 2016 kl 05.50
Ragnhild Nilsson: Det är en demokratifråga
(1:58 min)
Statsvetaren Ragnhild Nilsson.
1 av 2
Statsvetaren Ragnhild Nilsson. Foto: Lars-Ola Marakatt, SR Sameradion & SVT Sápmi.
Paulus Kuoljok
2 av 2
Paulus Kuoljok, Samelandspartiet. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi.

Det är oklart om det blir fortsatta samiska väljarundersökningar.
Regeringen har inte anslagit några pengar – och universiteten har inga planer på att söka egna pengar.
Men Sametinget har hopp om pengar från statsbudgeten.

I tisdags släpptes boken om sametingsvalet, som bygger på en omfattande undersökning av det samiska folkets väljarvanor.

Men det är oklart om det blir några liknande undersökningar i framtiden.

Regeringen har inte anslagit några pengar - något som sametingsledamoten Paulus Kuoljok från Samelandspartiet beklagar.

Han hade velat se kontinuerliga undersökningar efter varje val.

-Det ser jag som en nödvändighet för att vi ska kunna jobba systematiskt med vårt Sameting. Jag tycker det är anmärkningsvärt att vi inte haft liknande undersökningar tidigare, säger Kuoljok.

Det är en forskargrupp från Sverige och Norge som efter sametingsvalet 2013 gjort den första samiska väljarundersökningen på svensk sida.

Undersökningen bygger bland annat på en enkät som skickades till 5000 personer i Sametingets röstlängd - varav drygt hälften svarade.

Utifrån detta material har forskarna fått en bild av valdeltagande, politiskt förtroende och social tillit, sammansättningen av partiernas väljare, politiska skiljelinjer liksom om medias roll.

Liknande valundersökningar har gjorts efter varje riksdagsval sedan 1950-talet och har gett en unik serie resultat över svenska väljarvanor.

Dessa finaniseras av regeringen.

Statsvetaren Ragnhild Nilsson är en av forskarna som jobbat med den samiska valundersökningen och hon hade gärna sett en fortsättning på studien.

Det är en svensk-norsk forskargrupp som jobbat med den samiska väljarundersökningen som även kartlägger väljarvanorna hos norska sametingsväljare.

Det forskningsrådet Formas som har finansierat undersökningen som nu går mott sitt slut. Sametinget har sökt sex miljoner kronor från regeringen för fortsatta undersökningar, men fått nej.

Paulus Kuoljok tycker det är självklart att detta borde finansieras direkt via statsbudgeten.

-Det är nästan ett fall av strukturell diskriminering att vi inte erbjuds möjligheten kontinuerligt, säger Kuoljok.

Sametinget har lyft frågan med ansvarigt departement, men fick inte in den i årets budgetprocess.

Och Sametingets vice styrelseordförande Josefina Skerk ser också behovet av fortsatta undersökningar.

-Det stora värdet kommer när vi har nåt att jämföra med, när vi upprepar och gräver djupare.

Hur ska det finansieras?
-Vi har lyft frågan med regeringen och hoppas få finansiering, säger Skerk.

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".