Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#sametinget

Fler kan få rösträtt i Sametinget

Publicerat onsdag 12 oktober 2016 kl 05.30
Malin Linder: Det är åt rätt håll
(2:36 min)
Malin Linder, Skråmträsk, Skellefteå.
1 av 4
Malin Linder, Skråmträsk, Skellefteå. Foto: Jörgen Heikki/ Sameradion & SVT Sápmi
Aili Keskitalo och Tiina Sanila-Aikio
2 av 4
Aili Keskitalo och Tiina Sanila-Aikio. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi
Josefina Skerk, vice styrelseordförande i Sametinget.
3 av 4
Josefina Skerk, vice styrelseordförande i Sametinget. Foto: Jörgen Heikki/ Sameradion & SVT Sápmi
Malin Linder krattar gården i Skråmträsk, Skellefteå.
4 av 4
Malin Linder krattar gården i Skråmträsk, Skellefteå. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi

Det kan bli generösare regler för vem som får rösta i de tre Sametingen i Norden. Frågan om gemensamma regler har nämligen lyfts in i slutskedet av förhandlingarna om en nordisk samekonvention.

Vad tycker du om det här och reglerna för att få rösta i Sametingsvalet? Kommentera och diskutera här! 

Malin Linder i Skråmträsk två mil väster om Skellefteå har sina rötter i Malå sameby där både hennes morfar och morbröder var renskötare - men hon har inte rösträtt till Sametinget.

Malin talar nämligen inte samiska - men om hennes morfar hade haft språket så skulle även Malin få rösträtt enligt nuvarande regler.

- Jag tycker Sápmi ska var ett enat land. Då kan man inte ha olika kriterier om vi ska stå jämlika. Jag tycker man borde se över reglerna, säger Malin Linder.

Sverige, Norge och Finland har olika regler för rösträtt i Sametinget – men nu kan en förändring vara på gång. Frågan har nämligen lyfts upp i förhandlingarna om en nordisk samekonvention, där gemensamma nordiska rösträttskriterier diskuteras.

Utgångspunkten är de norska kriterierna där man kan hänvisa språkkunskaper ytterligare en generation bakåt - det vill säga till mormorsmor eller motsvarande.

- Jag hoppas att vi får gemensamma kriterier. Det är orimligt att vi ska ha olika regler efter var man bor i Sápmi, säger Aili Keskitalo, president för Sametinget i Norge - och ordförande i de tre sametingens gemensamma organ, SPR.

Förhandlingarna om en nordisk samekonvention skulle egentligen varit klara redan i mars i år – men länderna har ännu inte enats och nu ska slutförhandlingar hållas i november.

Josefina Skerk är en Sametingets delegater i konventionsförhandlingarna - och hon menar att dagens regler stänger ute många samer.

- Många samer har mist sitt språk för flera generationer sedan. Det är orättvist att vissa samer inte kommer med i röstlängden, säger Skerk.

Malin Linder ansökte om rösträtt inför det förra valet – men fick avslag av både Sametingets valnämnd och länsstyrelsen för att hon inte uppfyllde språkkriterierna.

Den 20 oktober är sista datumet för att ansöka om rösträtt till nästa års sametingsval, men Malin Linder har inte bestämt sig om hon ska göra ett nytt försök.

Hennes man har rösträtt, vilket innebär att barnen automatiskt också blir upptagna i röstlängden.

Återstår för henne i så fall att invänta nya regler om förslaget i den nordiska samekonventionen blir verklighet.

- Det är en öppning och en diskussion åt rätt håll. Om min generation tänker lite framåt så söker vi rösträtt för barns skull, säger Malin Linder.

Samedefinitionen i Sverige

Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och

1. gör sannolikt att han eller hon har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

2. gör sannolikt att någon av hans eller hennes föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget.

Samedefinition Finland

Med same avses i denna lag den som anser sig vara same, förutsatt att

1) han själv eller åtminstone någon av hans föräldrar eller far- eller morföräldrar har lärt sig samiska som första språk,

2) han är efterkommande till en sådan person som har antecknats som en fjäll-, skogs- eller fiskelapp i jordeböckerna eller uppbörds- och mantalslängderna eller att

3) åtminstone någondera av hans föräldrar har antecknats eller hade kunnat antecknas som röstberättigad vid val av delegationen för sameärenden eller sametinget.

Samedefinitionen i Norge

Alla som förklarar att de uppfattar sig själv som same, och som antingen,

  1. a) har samiska som hemspråk, eller

    b) har eller har hatt föräldrar, mor- eller farföräldrar, eller deras föräldrar med samiska som hemspråk, eller

    c) är barn till en person som står eller har stått i röstlängden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".