Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare: Sametinget styrs av försvenskade samer

Publicerat onsdag 19 oktober 2016 kl 13.44
Hela intervjun med Nils Johan Päiviö
(6:47 min)
Nils Johan Päiviö
Nils Johan Päiviö. Foto Anne-Maret Blind.

Försvenskade samer har tagit makten i Sametinget. Det säger historieforskaren Nils Johan Päiviö och menar att de vrider samepolitiken åt skogen. Sametingets vice styrelseordförande Josefina Skerk från Jakt- och fiskesamerna, blir rädd över Päiviös uttalande.

Det var i den finska tidningen LapinKansa som rättshistoriske forskaren Nils-Johan Päiviö först gick ut med sina åsikter kring försvenskade samer.

Grunden är den diskussion som pågår i de tre Sametingens samarbetsorgan Samiskt Parlamentariskt Råd, om utvidgade kriterier för att få rösta i Sametingsvalen.

Reglerna för att komma in i röstlängderna till Sametingen ser olika ut i Sverige, Norge och Finland och i arbetet med en Nordisk samekonvention vill man komma överens om regler som ska vara lika i de tre länderna.

Reglerna eller kriterierna för att komma med i röstlängden är också det som kallas för samedefinitionen, det vill säga vem som är same och därmed har rätt att rösta i sametingsvalen.

Ett huvudkriterium i Sverige är språket. För att komma med i röstlängden behöver man inte själv kunna samiska utan man kan hänvisa till att mormor/morfar eller farmor/farfar har eller har haft samiska som språk i hemmet.

De prioriterar inte saker på samma sätt som de jag skulle kalla samer

Enligt Päiviö är språkkriteriet ett problem eftersom det inte står angivet i exempelvis gamla dokument eller böcker vilket språk personerna har talat. Päiviö menar att Sametingets valnämnd har tillämpat en slapp tolkning av språkkriteriet och inte krävt så starka bevis från de sökande.

 – Det har medfört att försvenskade samer har tagit makten och de bryr sig egentligen inte om det samiska, säger Päiviö till Lapin Kansa.

När Sameradion & SVT Sápmi intervjuar Päiviö säger han att vad han egentligen menar är att det är många samer som är med i röstlängden utan att ha en samisk kulturförståelse.

 – De prioriterar inte saker på samma sätt som de andra i Sametinget, som jag skulle kalla samer, och som har en samisk grundsyn och grundförståelse.

Nils-Johan Päiviö hävdar att samepolitiken går åt skogen när de som han kallar försvenskade samer har tagit makten i Sametinget. Och i det här sammanhanget pekar han ut partiet Jakt- och fiskesamerna och dess väljare.

Päiviö säger att när han har tittat på samepolitiken och vilka frågor som de, som han kallar, "nya partierna" driver, så är en fråga väldigt viktig och det är skogsliv och jakt.

 – Om man tittar på vad som är centralt i samepolitiken, hur central är rennäringen, hur central är språkpolitiken? Där har vi exempel som visar vilka problem det leder till och som kanske redan existerar.

Josefina Skerk företräder Jakt- och fiskesamerna och är vice styrelseordförande i Sametinget. Skerk skulle kunna falla innanför ramen för det som Päiviö kallar försvenskade samer.

 – Jag har lagt tio år av mitt liv på det här och jag har ingen lust att försvara mitt existensberättigande inför en människa som inte känner till någonting om mitt liv eller om andra personer i mitt parti. Han säger att vi bedriver ingen politik som gynnar det samiska, men titta på vad vi gör, kritisera vad vi gör istället för att säga det är vår bakgrund som är felet, säger Skerk.

Enligt Nils-Johan Päiviö är det många i röstlängden som är försvenskade samer eftersom det räcker att någon av farmor, farfar eller mormor, morfar har haft samiska språket för att komma in och få rösta.

 – Vad har du egentligen för kunskap och förståelse för det samiska om du bara en svag anknytning till den samiska världen genom farmor eller morfar?

Vad är enligt dig en riktig same?

 – En riktig same borde i alla fall kunna samiska och ha starka anknytningar, det är förvisso många samer som inte kan samiska men ändå har starka anknytningar till den samiska världen, speciellt inom rennäringen är det många som inte kan samiska men man behöver aldrig tvivla på att de är samer.

Vem ska bestämma då vem som är det du menar riktig same eller försvenskad?

 – Det är en mycket svår fråga, enligt folkrätten ska samerna själva bestämma det och då uppstår ju frågan; vem är same?

Det ledde till skallmätningar, det ledde till nomadskolor

Josefina Skerk anser det vara förunderligt att sådana här åsikter kommer från det samiska samhället.

– Vi har varit igenom det här, när Herman Lundborg och rasbiologerna började prata om att samerna inte är lika bra som riktiga människor, de är halvmänniskor. Det ledde till skallmätningar, det ledde till nomadskolor, det ledde till tvångssterilisering och till rennäringslagen och splittringen av samer. Och nu kommer det en i den här generationen och försöker öka på den här splittringen, en av våra egna.

I Sametingens arbete gällande utvidgade kriterier för att vara med i röstlängderna så pratar man om att tillämpa den norska modellen och den sträcker sig ytterligare en generation bakåt vad gäller kravet på språk i hemmet, det vill säga man ska kunna hänvisa till att famors far eller motsvarande har eller har haft samiska som språk i hemmet.

Päiviö menar att det leder till frågan; vad är en same?

– Vem ska då få rösta? Är det bara så att det är något möte där folk får vara med utan att veta desto mer om det samiska. Eller är det så att det ska vara verkliga krav på kulturkunskap och språk och starka band till renskötseln för att vara same.

Päiviö säger vidare att det kan verka bra med utvidgade kriterier så att röstlängden växer och man blir politiskt starka.

– Men vilka är det så som kommer in, det är försvenskade samer, menar Päiviö.

I utvecklingen av sitt resonemang tar Päiviö som exempel att om man har åtta förfäder som man kan hänvisa till vad gäller språkkravet, och endast en av dem är same.

– Och sju av dem är svenskar, vad är du då.....är du då same?

Josefina Skerk oroas av att inflytelserika personer som Päiviö börjar föra fram sådana här argument och åsikter.

– Det är tragiskt och det kan väldigt snabbt leda oss väldigt fel när vi säger att vissa samer är inte lika bra som andra, vissa samer borde inte få rösta och vissa sorters samer borde inte få vara politiker.

Den samiska historien i Sverige har formats av svenska statens politik, exempelvis genom rasbiologin och lagstiftningar så som 1928 års rennnäringslag delade upp samerna i renskötare och icke renskötande samer. Något som har konsekvenser än idag då enbart medlemmar i samebyar har rätt att nyttja de samiska rättigheterna till renskötsel samt land och vatten.

Nils-Johan Päiviö är givetvis medveten om historien eftersom han forskat om den och dess konsekvenser. Men han vill i det här sammanhanget bortse från statens roll i det hela.

- Det är klart att man hittar många fel i statens agerande, men om vi enbart ser till det samiska, vad är då det samiska?

Om någon vid 20 års ålder får veta att man är same och vill återta sin samiska identitet, vad är det för fel med det?

 – Ja, har du varit same alls då?

Men har inte den same som upptäcker sin samiska identitet i vuxen ålder samma värde som den same som har vetat om att man är same sedan födseln?

 – Det är klart att man kan bli same, men vilken samisk kulturförståelse har du om du inte har vuxit upp i det samiska samhället?

Det är ju närmast fascistiskt

Josefina Skerk säger att hon har upplevt att liknande tankar finns i det samiska samhället hos en del människor, bland annat pekar hon på ordet "nysamer" som förekommer i sociala medier och i kommentarsfälten.

Skerk menar att det är viktigt att bemöta den här sortens åsikter för att undvika att samerna splittras ännu mer.

 – Dels behövs det uppenbarligen en historieutbildning även för historiedoktorer, för det är ju en enorm historielöshet som han uppvisar och det är ju också närmast fascistiskt att när ett parti som man inte gillar vinner valet så är den rätta lösningen att utesluta det partiet och se till att de människor man tror röstar på det partiet inte får rösta.

Josefina Skerk menar att Nils-Johan Päiviö med sitt utspel sysslar med populism.

 – Han försöker väcka en känsla hos människor om att det finns ett hot och att de här människorna vill oss illa.

Avslutningsvis säger Josefina Skerk att det idag finns farmödrar, pappor och mammor som äntligen berättar för sina barn och barnbarn att de är samer. Och hon menar att det för de barnen och barnbarnen kan det kännas viktigt att knyta tillbaka till sin samiska kultur.

– Den här tystnaden som kanske har funnits i deras liv kan få en förklaring, är inte det något vi borde fira istället för att fördöma? Är inte det något vi borde vara jätteglada för istället för att som Nils-Johan säga att det är ett hot och det är farligt.

Är du rädd för att hans uttalanden ska påverka ungdomar så att de kanske igen börjar skämmas för att man är same?

– Ja, risken är väl att människor inte vågar närma sig sitt ursprung, att det blir en tydligare splittring där det blir mer okej att säga att vissa samer är mer värda än andra och att vi får partier som säger att om vi bara utesluter en grupp så löser sig de andra problemen.

Fotnot:
Sameradion & SVT Sápmi har försökt få Nils-Johan Päiviö att debattera frågan i direktsändning med Josefina Skerk, men Päiviö har inte velat ställa upp på det.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".